Rikt program på SmåKoms rikskonferens

SmåKom höll den 25-27 april rikskonferens på High Chaparral i Gnosjö kommun.
Utöver sedvanliga årsmötesförhandlingar vid konferensens början, avhandlades ämnen som kommuners kapacitet att möta samhällsutvecklingen, integration av nya svenskar och kommunal ekonomi.

Vid årsmötet omvaldes Peter Lindroth, Karlsborgs kommun, till ordförande i SmåKoms styrelse. Övriga styrelseledamöter är Ann-Sofie Alm, Munkedals kommun, Ingrid Hugosson, Uppvidinge kommun, Hans Jildesten, Storfors kommun, Bjarne Hald, Arvidsjaurs kommun, Yoomi Renström, Ovanåkers kommun och Kristine Hästmark, Gnosjö kommun.
Arne Ottosson, Gnosjö kommun och Sven-Åke Draxten, Bräcke kommun, avtackades.

Vi fick en presentation av Gnosjö kommun och Gnosjö-andan - ett registret varumärke - av kommunfullmäktiges ordförande i Gnosjö, Johan Malm.

Konferensen besöktes också av en finländsk delegation som beskrev den pågående så kallade vård- och landskapsreformen i Finland, där målet är att föra över socialtjänst och medicinsk vård till landskapen. Något som tidigare skötts i kommunal regi. Utöver detta fick vi en inblick i hur finansiering och tillhandahållande av bostäder fungerar i Finland. Många äger sin bostad, men alla kommuner har också så kallade sociala bostäder. Finansiering på landsbygden möter samma problem som i Sverige: låga värden på nybyggda hus gör det svårt att få kommersiella lån. Statliga lånegarantier finns för att underlätta situationen.

Från Finland deltog Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Finlands kommunförbund, Göran Honga, tidigare sjukvårdsdierektör i Vasa, Ann-Sofi Backgren från Österbottens landskapsstyrelse och Taina Väre, sakkunnig på Kommunförbundet.

Krokoms kommun har lyckats väl med att integrera nya svenskar. Kommunens integrationschef Elisabeth Wickzell och etableringskoordinator Thomas Olsén Nikkinen beskrev hur man arbetar. Drygt hälften av kommunens nyanlända i arbete. En förutsättning ar att samarbetet med ansvariga statliga myndigheter fungerar väl. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag beskrevs av Biljana Vucadinovic från AF i Värnamo. Från Länsstyrelsen i Jönköping deltog Giovanni Rojas. VI fick bland annat kunskap om vilka medel som finns till förfogande via länsstyrelserna.

Sist under torsdagen fick vi en inblick i den pågående statliga kommunutredningen. Utredningens huvudsekreterare Sverker Lindblad och riksdagsledamoten Anette Åkesson beskrev arbetet, som bland annat ska utreda om förslag kan läggas om att kommuner ska kunna ha olika uppdrag. Beträffande eventuell sammanslagningar ska sådana vara frivilliga,betonade föredragshållarna.

Under torsdagskvällen höll Musikskolan i Gnosjö ett bejublat framträdande, med musik som varvades med bygdens historik.

Konferensens sista dag ägnades åt ekonomi. Chefsekonom Annika Wallenskog från Sveriges Kommuner och Landsting höll ett klargörande föredrag om kommunernas ekonomiska läge. Hon gjorde också en prognos för kommande år. En utmaning är demografin, när andelen äldre ökar. Det innebär också svårigheter med kommunernas kompetensförsörjning. Annika visade att utan invandring skulle Sverige inta ha någon ökning alls av människor i arbetsför ålder.

En utredning pågår om kostnadsutjämningen i Sverige, som har till syfte att ge likvärdiga möjligheter att bo och verka i hela landet, även om förutsättningarna skiljer sig åt. Intressant information om kommande förslag till förändringar för små kommuner presenterades av utredaren Håkan Sörman och huvudsekreteraren Anders Norrlid.

Slutligen berättade Kerstin Wiss Holmdahl om att en ny lag om e-fakturering träder i kraft den 1 april 2019, något som berör alla kommuner.

Fyllda med information, insikter och idéer vände vi hemåt efter lunch på fredagen.

Alla presentationer kommer att läggas ut på www.smakom.se, flik presentationer.








































Hur går det med landsbygdsproppen?

Det var huvudfrågan när SmåKom mötte riksdagens partier den 6-8 mars. Efter signalerna om att Alliansen hoppat av förhandlingarna, har oron varit stor hos våra medlemmar om att det inte blir något resultat av utredningen ”För Sveriges landsbygder”.  Betänkandet redovisades den
4 januari 2017, och många av de 75 förslagen som presenterades av en enig parlamentarisk kommitté upplevdes som utvecklande och positiva för Sverige.

Under partibesöken fick vi veta, att det kommer en proposition den 20 mars. Den 5 juni är det dags för debatt och beslut i riksdagen, och först då får vi utfallet. Vi kommer dock att med stort intresse ta del av innehållet i den proposition som vi inom kort har tillgång till.

Samtal fördes också med partierna om den utredning som pågår om kostnadsutjämningen. Det är viktigt att alla parametrar är så uppdaterade som möjligt, anser vi. Där finns en förbättringspotential, också vad gäller enkla mått som befolkning.

Slutligen berörde vi problemen med långsamma statliga instanser och myndigheter. Det hämmar utvecklingen överallt, men kanske blir konsekvenserna extra stora i små kommuner, när exempelvis Lantmäteriet tar år på sig att besluta i ärenden rörande industriell expansion.
Även rättsliga prövningar drar ut på tiden, då man handläggning av överklaganden skjuts upp utan att någon bestämd tid för beslut meddelas. Exemplet gällde bygglov för ett företag.
Moderaterna hade några frågor till SmåKom, som dryftades:

- Har rekvirerade ersättningar från Migrationsverket betalats ut till kommunerna? Vi konstaterade att läget är bättre än tidigare, men det tar ännu orimligt lång tid att få betalt. Kommuner ligger fortfarande ute med miljontals kronor. I handläggningen kan också ersättningar som äskas få avslag, på grunder som kommunerna har svårt att förstå.

- Kostnaderna för personlig assistans: Här sker en övervältring av kostnader till kommunerna efter Försäkringskassans ändrade praxis. I SmåKoms enkät i frågan uppger många kommuner en ökning av kostnaderna med miljontals kronor.

 

Vi träffade drygt 20 riksdagsledamöter under våra dagar i Stockholm. Det är alltid givande att träffa våra folkvalda, och vi gläder oss åt att kunna samtala informellt om viktiga frågor ett par gånger om året.

Aktuella frågor i småländska småkommuner

Under några dagar i maj var vi, SmåKoms vice ordförande Eva Johansson och sekreterare Hilkka Eskelinen, på resa i Småland. Vi besökte Uppvidinge, Högsby, Torsås och Emmaboda kommuner. Vi träffade i samtliga kommuner kommunstyrelsens ordförande, och i övrigt kommunens ledningar i olika konstellationer.

Syftet för SmåKom är att genom en dialog få information om vad som är mest aktuellt i de små kommunerna, så att vi bättre kan genomföra vårt uppdrag att vara ett språkrör för kommunerna på nationell nivå.

Invånarantalet i de besökta kommunerna ligger från ungefär 5000 till knappt 10 000 personer. Demografin ser försiktigt positiv ut för de allra senaste åren. De utmaningar som möts är likarartade. Statens minskade närvaro genom sina verk och institutioner tas upp. Ett undantag är att Arbetsförmedlingen i något fall beslutat avvakta med att lägga ner sitt kontor. Kanske ser vi en långsam attitydförändring i denna viktiga fråga.

När det gäller vägbyggen, som är ett statligt ansvar, är medfinansiering och förskottering fortfarande mer regel än undantag, för att staten ska investera.

Fiber för snabbt bredband är en aktuell fråga i samtliga kommuner. Där noteras at fiberföreningar på landsbygden fungerar relativt väl. Dock gäller det att man hittar de eldsjälar som har tid och kraft att lägga ner ideellt arbete för att genomföra fiber-projekten.

Asylboenden etableras i hög grad i små kommuner. Det är i stort positivt och ses som ett resurstillskott. Ett generellt bekymmer är dock att kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Det finns förbättringspotential i kommunikationen mellan till exempel Migrationsverket och kommunerna, för att på bästa sätt underlätta och påskynda integrationen.

Bostadsbristen är ett faktum i samtliga besökta kommuner. Dock pågår i flera kommuner en långt gången planering för nya bostäder.

Allmänna kommentarer rörde den rådande uppfattningen av ”staden som norm”, som ger utslag i exempelvis riskdagens lagstiftning. Från senare år finns exempel lärarbehörighet och minimibemanning i äldreomsorgen, samt att marknaden i första hand ska lösa frågor som bredband. Allt detta förutsätter en kritisk massa av människor.

Slutligen ombads vi att ta med frågan om polisens närvaro i små kommuner. En fråga som också finns bland SmåKoms prioriteringar, och som behandlas närmast vi vårt styrelsemöte i juni.

Se också bilderna från våra besök.

Attraktionskraft Sverige i Karlsborg

En blåsig måndag i mars mötte SmåKoms ordförande och sekreterare de ansvariga för regeringens satsning Attraktionskraft Sverige. Ingrid Eriksson och Charlotta Serning från Näringsdepartementet
kom till Karlsborg för en intervju med SmåKom, som varit samverkanspart i satsningen. Attraktionskraft Sverige har pågått i ett par år och är nu på väg att avrundas.

Satsningen har haft fem fokusområden:

- Kommersiell service
- Kultur, fritid och det civila samhället
- Digital kapacitet och tillgänglighet
- Kulturella och kreativa näringar, destinationer och upplevelser
- Boendemiljöer

Vi hade ett sammanfattande samtal med en utvärdering av jobbet som gjorts, och tankar om hur en positiv utveckling fortsättningsvis kan främjas i hela landet.

Departementet planerar att sammanfatta arbetet i en idéskrift riktad till regionerna. Planerad utgivning är sen vår.

smakom

På bilden Ingrid Eriksson, Charlotta Serning och SmåKoms ordförande Peter Lindroth.

bild-2

Vi hann också med ett kort möte med Karlsborgs kommunstyrelseordförande Kjell Sjölund, som ses på bild tillsammans med Peter Lindroth.

SmåKoms styrelse på Andra Linjen 14 i Helsingfors

bild

Kommunal verksamhet i Ingå kommun, Finland

bild

Bilder från konferensen

SmåKom i samspråk med riksdagen

Under några höstdagar i slutet av oktober mötte SmåKoms arbetsutskott fem av riksdagens åtta partier i Stockholm. Ett 20-tal riksdagsledamöter från sd, c, fp, kd och mp mötte upp för samtal kring aktuella och angelägna frågor.

Vi konstaterade att bostadsbrist är en fråga för nästan alla små kommuner. Det är ett i högsta grad nationellt problem att bostadsbyggandet i Sverige ligger på samma nivå

– ca 20 000 nybyggda bostäder/år- som i våra grannländer Norge och Finland, med hälften så stor befolkning. I små kommuner och på landsbygden kan det finnas lediga bostäder som dock inte motsvarar efterfrågan. Hyresbostäder är en bristvara i nästan alla små tätorter.

På många håll i landet är byggkostnaderna högre än produktionskostnaderna för nya bostäder, vilket gör det ytterst svårt att få krediter i bankerna. SmåKom föreslår att den nya svenska förordningen för bostadskrediter ska ses över, då den inte fått önskat genomslag. Vi talade också om systemen i våra grannländer. I Norge fungerar den statliga Husbanken som ett gott komplement till privata kreditgivare, framför allt på landsbygden. I Finland finns en statsgaranti för ca 30% av bostadslånens värde, vilket minskar bankernas risktagande. Kanske något att ta efter i Sverige?

Nästa fråga rörde behörighetsförordningens konsekvenser för små skolor. SmåKom är positiv till en högre kompetens bland lärarna, men frågan är hur små skolor löser detta. Vi konstaterade under samtalen att en dispensmöjlighet finns, och att i takt med att it-tekniken utvecklas öppnas nya möjligheter. Vi hoppas att behöriga lärare blir en verklighet för alla barn, och att varken lärare eller elever får orimliga avstånd till skolan.

När det gäller partierna landsbygdspolitiska program var vi eniga om att det finns en utvecklingspotential. Några partier har kommit en bit på väg. Ett helhetsgrepp behövs för att främja utvecklingen i hela Sverige. Som någon sa, det är dags att se landsbygden som en del av ”oss” och inte som ”dom”.

Budgetpropositionen är nu lagd och den innehöll inte några överraskningar för små kommuner. I sammanhanget kom frågan om skatteutjämning upp. Någon proposition kommer först nästa år, fick vi veta, med ikraftträdande 2014. Detta påverkar de flesta små kommuners ekonomi i negativ riktning, eftersom den felaktiga ersättningsgrunden för barnomsorgen förlängs.

Infrastrukturpropositionen är glädjande omfattande, 522 miljarder kronor för perioden 2014-2025. Utvecklingen av bredband i hela landet tas upp som en viktig faktor för att befrämja resfria aktiviteter. SmåKom finner det dock oroande att propositionen fortsatt förordar medfinansiering och förskottering som viktiga finansieringskällor. Det framgår inte tydligt hur prioritering ska ske om man inte kan bidra till finansieringen, något som är ett bekymmer framför allt för mindre kommuner. I synnerhet när staten vill låna räntefritt.

SmåKoms samtal med s, v och m sker i början av november.