Kostnadsutjämningsförslag klart
Den 1 oktober lämnade utredaren Håkan Sörman över betänkandet ”Lite mer lika” till civilminister Ardalan Shekarabi. Tillsammans med huvudsekreteraren Anders Norrlid presenterade han betänkandet, som innehåller flera förslag för en mera rättvis kostnadsutjämning. Bland annat tas en faktor bort i IFO-modellen, som gynnar kommuner med ett stort antal flerfamiljshus. Man önskar också korrigera modellen där mera utjämning nu sker, om många är i långvarigt beroende av försörjningsstöd. I ställer föreslås faktorer som barnfattigdom och utbildningsnivå få styra tilldelningen.
Kompensation för gleshet ges, men siffrorna aktualiseras nu och kompensationen ska knytas till kostnadsutvecklingen. Även landstingen får en reviderad beräkning av gleshetsfaktorn, vilket ger ökad utjämning till flera landsting utanför storstäderna.
Vi väntar nu på att betänkandet kommer ut på remiss, så att vi kan tycka till om det hela.
I avvaktan på detta kan hela betänkandet läsas här:
https://www.regeringen.se/4a78db/contentassets/484eed9ac52944b18eea995eb2f6c178/lite-mer-lika.-oversyn-av-kostnadsutjamningen-for-kommuner-och-landsting-sou-201874.pdf
Regeringen har presenterat landsbygdspropositionen
I början av veckan presenterades landsbygdspropositionen, som bygger på betänkandet ”För Sveriges landsbygder” från förra året.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och statsminister Stefan Löfvén redogjorde för propositionens innehåll. Med föreslås fördelas till bland annat näringslivsutveckling i glesbygden. Stödet till lanthandeln förslås utökas, och särskilda insatser planeras för landets mest utsatta kommuner. Lika förutsättningar i hela landet är regeringens ambition, sade ministrarna.
Mera information finns
här!
1,2 miljarder kr till landsbygden i höstbudgeten
Infrastruktur och integration – aktuella frågor med riksdagen
Småkom – med ordförande Peter och vice ordförande Eva i spetsen - har haft två intensiva dagar i riksdagen, då vi mötte sex av partierna under två dagar i april.
Vi diskuterade bland annat infrastruktur och dess finansiering i bred bemärkelse. En tveksamhet råder hos många om den planerade satsningen på höghastighetståg, och den ”Sverigeförhandling” som nu pågår. Nuvarande budget för infrastruktur saknar medel till ändamålet.
Vi från SmåKom förordar i stället en satsning på våra digitala motorvägar. Vårt förslag är att riksdag och regering från nästa års budget öronmärker 10 miljarder kronor per år i fem år till en utbyggnad av fiber för snabbt bredband. Medlen kan omdisponeras inom liggande budget. Om vi dessutom kommer tillrätta med okunskapen om existerande statlig fiber i landet, och börjar använda oss av den, bedömer vi att notan blir lägre än 50 miljarder. Ett samhällsägt fibernät borgar för en rättvis tillgång till infrastrukturen för alla aktörer.
Regeringen avser att tilldela kommunerna ytterligare 10 miljarder kronor per år, för att täcka ökade kostnader för välfärden. Det kommer att bidra till att vi har bättre möjligheter att nå målen med integration ute i landet. En trång sektor är dock bristen på personal inom vård, omsorg och skola. Här är det nödvändigt att snabbt ta tillvara alla resurser, inklusive de kompetenser som finns hos nyanlända. Regelverket behöver snabbt anpassas, så att vi kan ta till vara de resurser vi har. Det har bara fördelar att nyanlända snabbt får meningsfull sysselsättning till fromma för personlig och samhällelig nytta.
Finansiering av bland annat bostäder en högaktuell fråga för små kommuner, där marknaden ännu inte är beredd att satsa. Allmännyttan bygger ganska mycket, vilket är positivt, men det är önskvärt att även andra aktörer ser möjligheter med en utveckling av landsbygdens bostadsbestånd. Från SmåKom uppmanade vi partierna att låta riksdagens utredningstjänst, RUT, undersöka hur finansieringen fungerar i Norge och Finland. Våra båda grannländer har statliga institut och garantier för ett landsomfattande bostadsbyggande.
Vårens riksdagsrunda är därmed avklarad för SmåKom. Vi återkommer till hösten med denna aktivitet. Vi tackar våra kontaktpersoner i partierna för givande möten.
Bra samtal i riksdagen
SmåKoms arbetsutskott och sekreterare besökte riksdagens partier den 6-7 november. På vårt program stod servicefrågor, finansiering av uppgifter som staten ålägger kommunerna, skolan, satsningar på landsbygden i budgeten och bredband.
Posten AB lämnar i allt högre utsträckning kommunerna. I Karlsborgs kommun skedde frånträdet den 1 oktober. Posten kommer att informera om detta i slutet av november. En märklig ordning, tycker vi i SmåKom. Konsekvensen av att Posten inte längre finns på ort och ställe är att distributionen försenas. Det kan ställa till bekymmer för framför allt småföretagare. Frågan är också om Posten tummar på gällande direktiv om distribution av post fem dagar i veckan till alla hushåll.
Hos ett av regeringspartierna fick vi veta att utredning pågår om samdistribution av tidningar och post i större utsträckning. SmåKom välkomnar en större samordning av utskick.
Ann-Sofie Alm, peter Lindroth, Gunnar Andrén (riksdagsledamot fp), Kerstin Sjöström och Hilkka Eskelinen vid maktens centrum
Regering, riksdag och nationella myndigheter beslutar emellanåt i frågor som ger ekonomiska konsekvenser för kommunerna. SmåKom pekade på några exempel där statsbidragen inte höjts, trots ökade krav på bemanning och deltagande i olika aktiviteter från kommunernas sida. Ett nytt förslag kom upp: att alla beslut som myndigheter fattar och som påverkar kommunerna ekonomiskt ska gå genom riksdagen. Det skulle i alla fall ge riksdagen kontroll. Även en förordning som skulle träda i kraft vid årsskiftet håller på att revideras, så att kommunerna får ersättning för faktiska kostnader inom social verksamhet. Detta tack vare att en liten kommun visat på de orimliga konsekvenserna av den föreslagna förordningen.
SmåKom noterar att landsbygdsfrågorna är mer aktuella än tidigare. Många partier arbetar med landsbygdsprogram. Vi efterlyste en sammanfattning av satsningarna i budgeten, som vi har svårt att greppa då de finns på olika håll i det omfattande dokumentet.
Att alla boende i Sverige får robust bredband är en grundförutsättning för lika villkor för boende och företagande i hela Sverige. Då duger det inte att drygt 50% av befolkningen i städer har snabbt bredband – 100 mBit/s eller mer – men bara 9% på landsbygden. Den digitala klyftan ökar. SmåKom efterlyser ett nationellt helhetsgrepp i denna fråga, där även kommunerna är en viktig part. Det är inte bra att de nationella medlen till bredband tycks minska i kommande budget.
Regeringen utreder kommersiell service till glesbygen
Kommersiell service i glesbygden är viktig. Men den offentliga servicen med apotek, post, arbetsförmedling, försäkringskassa, vård, skola och omsorg måste också finnas för att en ort ska vara attraktiv. SmåKom förordar att Serviceutredningens förslag på servicekontor genomförs. Globala kommunikationsmöjligheter genom robust bredband liksom säkra telefonförbindelser är andra grundläggande förutsättningar för företag och befolkning i glesbygd. Mer information om utredningen:
http://www.regeringen.se/sb/d/17742/a/223854
Tydligare information om mobiltäckning
Konsumentverket och Post- och Telestyrelsen (PTS) får i uppdrag att föreslå hur operatörernas information till konsumenterna om mobiltäckning och mobiltelefoners mottagaregenskaper kan bli tydliga. Läs mera:
http://www.regeringen.se/sb/d/17651/a/221174
En effektivare plan-och bygglovsprocess
Nu är remissomgången igång för utredningen om plan- och byggprocessen. Hela utredningen med bilagor finns nedan:
http://www.regeringen.se/sb/d/16818/a/216293
SmåKom kommer att behandla ett yttrande vid styrelsemötet den 29 augusti.
