SmåKoms ordförande Peter Lindroth föreslår i sin debattartikel i Dagens Samhälle hur det offentliga servicefrågan skulle kunna lösas i alla kommuner. Han föreslår vidare en tydligare styrning av bland andra polisen, för att öka tryggheten i Sverige.
Hela debattartikeln kan läsas nedan:
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/service-och-trygghet-i-hela-landet-dags-verkstad-22458
En vacker försommarmorgon i maj anlände vi från SmåKom till Lessebo kommun och centralorten Lessebo. Småkoms styrelseledamot Ingrid Hugosson och jag som skriver, sekreterare Hilkka Eskelinen, träffade under en förmiddag kommunstyrelsens ordförande
Monica Widnemark och kommunchefen Christina Nyquist.
Lessebo kommun med knappt 9 000 invånare är belägen i Kronobergs län i Småland. Det finns två tätorter med cirka 3 000 invånare var, huvudorten Lessebo och Hovmantorp. Med sin närhet till både Växjö och Kalmar attraherar kommunen nya invånare. Befolkningen har ökat stadigt genom inflyttning från både grannkommuner och utlandet. Kommunen hade förra året ett födelseöverskott.
I Lessebo kommun finns både pappersbruk och glasbruk, bland annat Kosta bruk är belägen kommunen. Turismen är betydande.
Som de flesta små kommuner, är bostadsförsörjningen en aktuell fråga för Lessebo kommun. Med ett nytt bostadsförsörjningsprogram är man nu ingång med att planera ett tillskott i beståndet av flerfamiljshus. Det finns även privata aktörer som är intresserade av att bygga, och i kommunen finns även strandnära tomter. Familjer från de näraliggande städerna bygger också villor i kommunen, vilket fungerar med rimliga pendlingsavstånd.
Det finns många utrikes födda i Lessebo, liksom i många små kommunen. Under flyktingvågen 2015 hade Migrationsverket bostäder för asylsökande också här. Arbetet med integration av dem som stannat pågår. Kommunen har ett eget arbetsmarknadsprojekt som gett goda resultat och minskat kostnaderna för ekonomisk bistånd.
Den statliga servicen kunde vara bättre också i Lessebo. Både Arbetsförmedlingen och polisen har lokaler i Lessebo tätort, men statsjänstemännen syns inte till så ofta, menar kommunens företrädare.
Någon bank finns inte längre i kommunen sedan Swedbank slog igen i våras. Det finns några bankomater för kontantuttag, men beträffande krediter blir det svårt när kännedomen om den lokala marknaden och låntagarna inte finns hos kreditgivarna.
Utbyggnaden av fiber har kommit relativt långt, omkring 80 procent beräknas i dagsläget har snabbt bredband. TeliaSoneras agerande med att klippa kopparnäten innan alternativ till bredband finns på plats har varit problematiskt, och temporärt drabbat många företag. Efter snabbt agerande med fiberutbyggnad är det nu bättre. Mobiltäckningen är fortsatt dålig på många håll.
Innan vi far från Lessebo med tåg respektive bil – Ingrid bor i grannkommunen Uppvidinge – äter vi lunch tillsammans på restaurang Oasen. Monica Widnemark har varit kommunstyrelsens ordförande i ett 20-tal år, och aviserar nu att hon kliver av vid kommande val. Hur det blir till hösten och vem som sitter i den politiska ledningen då, återstår att se.
SmåKom höll den 25-27 april rikskonferens på High Chaparral i Gnosjö kommun.
Utöver sedvanliga årsmötesförhandlingar vid konferensens början, avhandlades ämnen som kommuners kapacitet att möta samhällsutvecklingen, integration av nya svenskar och kommunal ekonomi.
Vid årsmötet omvaldes Peter Lindroth, Karlsborgs kommun, till ordförande i SmåKoms styrelse. Övriga styrelseledamöter är Ann-Sofie Alm, Munkedals kommun, Ingrid Hugosson, Uppvidinge kommun, Hans Jildesten, Storfors kommun, Bjarne Hald, Arvidsjaurs kommun, Yoomi Renström, Ovanåkers kommun och Kristine Hästmark, Gnosjö kommun.
Arne Ottosson, Gnosjö kommun och Sven-Åke Draxten, Bräcke kommun, avtackades.
Vi fick en presentation av Gnosjö kommun och Gnosjö-andan - ett registret varumärke - av kommunfullmäktiges ordförande i Gnosjö, Johan Malm.
Konferensen besöktes också av en finländsk delegation som beskrev den pågående så kallade vård- och landskapsreformen i Finland, där målet är att föra över socialtjänst och medicinsk vård till landskapen. Något som tidigare skötts i kommunal regi. Utöver detta fick vi en inblick i hur finansiering och tillhandahållande av bostäder fungerar i Finland. Många äger sin bostad, men alla kommuner har också så kallade sociala bostäder. Finansiering på landsbygden möter samma problem som i Sverige: låga värden på nybyggda hus gör det svårt att få kommersiella lån. Statliga lånegarantier finns för att underlätta situationen.
Från Finland deltog Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Finlands kommunförbund, Göran Honga, tidigare sjukvårdsdierektör i Vasa, Ann-Sofi Backgren från Österbottens landskapsstyrelse och Taina Väre, sakkunnig på Kommunförbundet.
Krokoms kommun har lyckats väl med att integrera nya svenskar. Kommunens integrationschef Elisabeth Wickzell och etableringskoordinator Thomas Olsén Nikkinen beskrev hur man arbetar. Drygt hälften av kommunens nyanlända i arbete. En förutsättning ar att samarbetet med ansvariga statliga myndigheter fungerar väl. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag beskrevs av Biljana Vucadinovic från AF i Värnamo. Från Länsstyrelsen i Jönköping deltog Giovanni Rojas. VI fick bland annat kunskap om vilka medel som finns till förfogande via länsstyrelserna.
Sist under torsdagen fick vi en inblick i den pågående statliga kommunutredningen. Utredningens huvudsekreterare Sverker Lindblad och riksdagsledamoten Anette Åkesson beskrev arbetet, som bland annat ska utreda om förslag kan läggas om att kommuner ska kunna ha olika uppdrag. Beträffande eventuell sammanslagningar ska sådana vara frivilliga,betonade föredragshållarna.
Under torsdagskvällen höll Musikskolan i Gnosjö ett bejublat framträdande, med musik som varvades med bygdens historik.
Konferensens sista dag ägnades åt ekonomi. Chefsekonom Annika Wallenskog från Sveriges Kommuner och Landsting höll ett klargörande föredrag om kommunernas ekonomiska läge. Hon gjorde också en prognos för kommande år. En utmaning är demografin, när andelen äldre ökar. Det innebär också svårigheter med kommunernas kompetensförsörjning. Annika visade att utan invandring skulle Sverige inta ha någon ökning alls av människor i arbetsför ålder.
En utredning pågår om kostnadsutjämningen i Sverige, som har till syfte att ge likvärdiga möjligheter att bo och verka i hela landet, även om förutsättningarna skiljer sig åt. Intressant information om kommande förslag till förändringar för små kommuner presenterades av utredaren Håkan Sörman och huvudsekreteraren Anders Norrlid.
Slutligen berättade Kerstin Wiss Holmdahl om att en ny lag om e-fakturering träder i kraft den 1 april 2019, något som berör alla kommuner.
Fyllda med information, insikter och idéer vände vi hemåt efter lunch på fredagen.
Alla presentationer kommer att läggas ut på www.smakom.se, flik presentationer.
Ann-Sofi Backgren
Marianne Pekola Sjöblom
Taina Väre
Göran Honga
Det var huvudfrågan när SmåKom mötte riksdagens partier den 6-8 mars. Efter signalerna om att Alliansen hoppat av förhandlingarna, har oron varit stor hos våra medlemmar om att det inte blir något resultat av utredningen ”För Sveriges landsbygder”. Betänkandet redovisades den
4 januari 2017, och många av de 75 förslagen som presenterades av en enig parlamentarisk kommitté upplevdes som utvecklande och positiva för Sverige.
Under partibesöken fick vi veta, att det kommer en proposition den 20 mars. Den 5 juni är det dags för debatt och beslut i riksdagen, och först då får vi utfallet. Vi kommer dock att med stort intresse ta del av innehållet i den proposition som vi inom kort har tillgång till.
Samtal fördes också med partierna om den utredning som pågår om kostnadsutjämningen. Det är viktigt att alla parametrar är så uppdaterade som möjligt, anser vi. Där finns en förbättringspotential, också vad gäller enkla mått som befolkning.
Slutligen berörde vi problemen med långsamma statliga instanser och myndigheter. Det hämmar utvecklingen överallt, men kanske blir konsekvenserna extra stora i små kommuner, när exempelvis Lantmäteriet tar år på sig att besluta i ärenden rörande industriell expansion.
Även rättsliga prövningar drar ut på tiden, då man handläggning av överklaganden skjuts upp utan att någon bestämd tid för beslut meddelas. Exemplet gällde bygglov för ett företag.
Moderaterna hade några frågor till SmåKom, som dryftades:
- Har rekvirerade ersättningar från Migrationsverket betalats ut till kommunerna? Vi konstaterade att läget är bättre än tidigare, men det tar ännu orimligt lång tid att få betalt. Kommuner ligger fortfarande ute med miljontals kronor. I handläggningen kan också ersättningar som äskas få avslag, på grunder som kommunerna har svårt att förstå.
- Kostnaderna för personlig assistans: Här sker en övervältring av kostnader till kommunerna efter Försäkringskassans ändrade praxis. I SmåKoms enkät i frågan uppger många kommuner en ökning av kostnaderna med miljontals kronor.
Vi träffade drygt 20 riksdagsledamöter under våra dagar i Stockholm. Det är alltid givande att träffa våra folkvalda, och vi gläder oss åt att kunna samtala informellt om viktiga frågor ett par gånger om året.
Nu har vi lagt upp vår film om att "Bo på landsbygden" Dela den gärna på FB och du kan även dela den här.