SmåKom i samspråk med riksdagen

Under några höstdagar i slutet av oktober mötte SmåKoms arbetsutskott fem av riksdagens åtta partier i Stockholm. Ett 20-tal riksdagsledamöter från sd, c, fp, kd och mp mötte upp för samtal kring aktuella och angelägna frågor.

Vi konstaterade att bostadsbrist är en fråga för nästan alla små kommuner. Det är ett i högsta grad nationellt problem att bostadsbyggandet i Sverige ligger på samma nivå

– ca 20 000 nybyggda bostäder/år- som i våra grannländer Norge och Finland, med hälften så stor befolkning. I små kommuner och på landsbygden kan det finnas lediga bostäder som dock inte motsvarar efterfrågan. Hyresbostäder är en bristvara i nästan alla små tätorter.

På många håll i landet är byggkostnaderna högre än produktionskostnaderna för nya bostäder, vilket gör det ytterst svårt att få krediter i bankerna. SmåKom föreslår att den nya svenska förordningen för bostadskrediter ska ses över, då den inte fått önskat genomslag. Vi talade också om systemen i våra grannländer. I Norge fungerar den statliga Husbanken som ett gott komplement till privata kreditgivare, framför allt på landsbygden. I Finland finns en statsgaranti för ca 30% av bostadslånens värde, vilket minskar bankernas risktagande. Kanske något att ta efter i Sverige?

Nästa fråga rörde behörighetsförordningens konsekvenser för små skolor. SmåKom är positiv till en högre kompetens bland lärarna, men frågan är hur små skolor löser detta. Vi konstaterade under samtalen att en dispensmöjlighet finns, och att i takt med att it-tekniken utvecklas öppnas nya möjligheter. Vi hoppas att behöriga lärare blir en verklighet för alla barn, och att varken lärare eller elever får orimliga avstånd till skolan.

När det gäller partierna landsbygdspolitiska program var vi eniga om att det finns en utvecklingspotential. Några partier har kommit en bit på väg. Ett helhetsgrepp behövs för att främja utvecklingen i hela Sverige. Som någon sa, det är dags att se landsbygden som en del av ”oss” och inte som ”dom”.

Budgetpropositionen är nu lagd och den innehöll inte några överraskningar för små kommuner. I sammanhanget kom frågan om skatteutjämning upp. Någon proposition kommer först nästa år, fick vi veta, med ikraftträdande 2014. Detta påverkar de flesta små kommuners ekonomi i negativ riktning, eftersom den felaktiga ersättningsgrunden för barnomsorgen förlängs.

Infrastrukturpropositionen är glädjande omfattande, 522 miljarder kronor för perioden 2014-2025. Utvecklingen av bredband i hela landet tas upp som en viktig faktor för att befrämja resfria aktiviteter. SmåKom finner det dock oroande att propositionen fortsatt förordar medfinansiering och förskottering som viktiga finansieringskällor. Det framgår inte tydligt hur prioritering ska ske om man inte kan bidra till finansieringen, något som är ett bekymmer framför allt för mindre kommuner. I synnerhet när staten vill låna räntefritt.

SmåKoms samtal med s, v och m sker i början av november.

 

Nyaste Inläggen

Kommentarer

Taggar