Remissvar – Post- och telestyrelsens rapport Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation Nytta, modeller och förslag på främjande åtgärder

Ärendenummer N2011/7075/ITP

Sammanfattning av SmåKoms synpunkter (våra kursiveringar) 

Synpunkter enligt rapportens kronologi

3 Utbud och efterfrågan 

3.1.2 Ett potentiellt större framtida utbud

Ur rapporten: ”I samband med markförläggning av elkabel är det troligt att elbolagen i ett ökande antal fall kommer att förlägga kanalisation som kommer att användas för bland annat fiberkabel.”

Ny teknik (lågtryckssystem) kan också göra det aktuellt att bygga ut VA-systemen på landsbygden. Vid sidan av energinäten kan utbyggnaden av dessa nät användas för att samförlägga bredbandskanalisation.” 

3.2 Nuvarande efterfrågan 

3.2.1 Efterfrågan på infrastruktur

Ur rapporten: ”I många geografiska områden där slutkundsunderlaget är begränsat (framför allt i glesbygd och landsbygd) finns det idag ingen eller begränsad tillgång till bredbandstjänster med någon 2

högre överföringskapacitet. I många sådana områden kan man inte heller förvänta sig kommersiell utbyggnad….. Ny infrastruktur etableras …. i de mest kapacitetskrävande och marknadsmässigt attraktiva områdena.”

3.2.3 Efterfrågan på hyra, köp och byte av kanalisation

Ur rapporten: ”Det finns rationella ekonomiska argument att använda befintlig infrastruktur i stället för att lägga ned helt ny inklusive kanalisation”.

Ur rapporten: ”…det finns en betydande skillnad i efterfrågan på kanalisation mellan tätort och landsbygd/glesbygd.”

Ur rapporten: ”I glesare delar av landet är infrastruktur för elektronisk kommunikation över huvud taget en bristvara. Efterfrågan finns dock……. I många byar pågår indragning av fiber och byggande av accessnät. Dessa hyr eller efterfrågar i ett inte obetydligt antal fall kanalisation.”

3.2.4 Samförläggning av ny kanalisation

Ur rapporten: Generellt sett har samförläggningsgraden mellan energibolagen och de som anlägger bredband enligt vad PTS erfar legat under 15 procent trots att merparten av bolagen i god tid informerat på sina hemsidor om kommande projekt.

3.3 En potentiellt större framtida efterfrågan på kanalisation 

3.3.1 Samförläggning av ny kanalisation

Rapporten: ”Länsstyrelsen i Örebro har i sin återkommande genomgång av kanalisationsstödets utnyttjande tydligt visat att kostnaderna för nya bredbandsnät kan minska på ett avgörande sätt med hjälp av samförläggning.”

3.3.2 Hyra, köp och byte

Rapporten: ”Tillgång till befintlig kanalisation, både när den är optimerad för fiber eller när den kan iordningsställas för fiberdragning innebär betydande kostnadsbesparingar och har ett kommersiellt värde. Detta visar på en potential för affärer med kanalisation.”

4 Vad påverkar möjligheterna att göra kanalisationsaffärer? 

4.1 Sambyggnad/förläggning av ny kanalisation

4.1.1 Marknadsmässiga frågor

Rapporten: ”Hos både teleoperatörer och energibolag finns ett uttalat intresse för samförläggning. Energibolagen behöver få hjälp med att finna intresserade motparter. Elbolagen uppger att det tar för mycket kraft och tid att hitta alla som skulle kunna vara intresserade.

Rapporten: ”….el – fortfarande på ett annat sätt än bredband – är en absolut nödvändighet för i stort sett alla bostäder och arbetsplatser.”

4.1.2 Rättsliga frågor

Fastighetsrättsliga frågor 

Kommunala frågor 

Rapporten: ”Det finns ingen enhetlig policy bland kommuner när det gäller tillträde till kommunal mark för ledningsdragning, och variationen i villkor mellan kommuner är stor. I en del av dessa fall har kommuner incitament att skydda egen verksamhet på bredbandsområdet, varför det finns en risk att de hyr ut marken på orimliga, diskriminerande eller oklara villkor.

Reglering 

Rapporten: ”Pliktrör” är en annan variant av tvingande regler. Detta innebär ett obligatoriskt samförläggande av tomrör för optisk fiber, exempelvis knutet till grävtillstånd från kommunen, vid anläggande av annan infrastruktur.

(som föreslås) måste ske skyndsamt. Den måste också beakta de ekonomiska konsekvenserna av regleringen.

4.1.3 Teknik och kvalitet

Rapporten: ”Enligt en gammal överenskommelse ska telekabel läggas upp till en meter i sidled från elledningen. Avståndet behövs inte för optofiber, men denna eller motsvarande normer kan fortfarande användas av bl.a. kommuner. Detta påverkar kostnaderna för samförläggning.”

4.2.2 Rättsliga frågor

Markfrågor 

4.2.3 Teknik och kvalitet

Rapporten: ”Om kanalisation ska kunna vara en produkt som säljs vidare skulle det generellt krävas bättre system för att kanalisationsägaren skulle veta var, i vilken omfattning och av vem, de sålt utrymme till. Rent tekniskt är dock detta möjligt.”

Exemplet Spanien – praktiska och tekniska frågor kring tillträde till befintlig kanalisation 

Rapporten: ”Den reglerade tjänsten ska erbjudas på nationell basis men omfattar endast mark i tätorter/storstäder.”

5 Vilka modeller skulle kunna möjliggöra fler kanalisationsaffärer? 

5.1 En neutral part som investerar långsiktigt

5.1.1 En neutral part har tid och kan hantera risk

5.2 Sambyggnad i luftledningar 

5.2.1 Möjligheter till sambyggnad

Rapporten:” Mellanspänningssystemet (i mark och luft) har näst intill 100 procents täckning i Sverige. Alla byggnader som är elanslutna idag har sin anslutning via ett mellanspänningsnät med undantag för den sista biten som utgörs av en lågspänningsledning som är upp till 500 m men oftast avsevärt kortare.”

bör tas tillvara. Även lågspänning kan användas till luftakanalisation vilket innebär att man når byggnaderna. I de fall ny luftledning byggs ska naturligvis en fiberkabel samförläggas (=”pliktkabel”).

5.3 Privat bolag hyr ut på neutrala grunder 

5.3.1 En kommersiell modell för konkurrensneutral uthyrning

Rapporten: ”I Nederländerna finns en marknadsdriven lösning på tillgången till grundläggande kommunikationsinfrastruktur.”

5.4 Privat bolag bygger plattform på kommersiella grunder 

5.4.1 Bolaget administrerar, dokumenterar och förmedlar 

Rapporten: ”I Norge finns ett företag som specialiserat sig på lösningar för koordinering och hantering av grävaktiviteter på nationell basis. Företaget har sitt ursprung i Telenor.

Företaget erbjuder en rikstäckande tjänst och uppskattas hantera 135 000 kundförfrågningar och 60 000 kabelanvisningar om året. Dess målgrupp och kunder är ledningsägare från el- och telekombranschen, kommuner, ban- väg- och trafikverk. Grävningar anmäls av den som gräver.”

5.5 Befintliga IT-plattformer vidareutvecklas 

5.5.2 Utveckla Ledningskollen för kanalisationsfrågor

Rapporten: ”Ledningskollen (hos PTS) är en förmedlingstjänst. Den som planerar att gräva kan få besked om vilka aktörer som har olika typer av infrastruktur nedgrävd inom ett visst geografiskt område. Tjänsten fungerar för privatpersoner, företag, myndigheter, kommuner och andra som planerar att gräva, schakta eller spränga på en specifik plats. I nuläget är Ledningskollen inte helt anpassad för kanalisation.

 

5.5.5 Utveckling av stadsnätens erbjudande

6.2 Kommunerna 

6.3 Staten 

6.3.3 Samordning m.m.

Länsstyrelserna 

6.3.5 Användning av existerande finansiellt stöd

Stöd utgår för visst anläggande av kanalisation 

6.5.3 Behovet av regional samordning

Rapporten: ”Bredbandsforum föreslår att länsstyrelsernas tilldelas ett tydligt samordnings-, uppföljnings- och återrapporteringsansvar för det kommunala bredbandsarbetet.”

6.5.4 Kommunala bredbandsstrategier

6.5.5 Tillträde till mark

Rapporten: ”PTS stödjer Bredbandsforums förslag om en utredning av en neutral part, t.ex. i form av en statlig offentlig utredning.”

6.6 EU:s roll 

6.6.1 Nya finansieringsinstrument

Kontakt

0706 725 649
Baltzar von Platens väg 15
546 73 Forsvik

Mötestider 2022

Styrelsemöte

4 februari, digitalt
18 mars, Stockholm
2–3 juni, Stockholm
25–26 augusti, Uppvidinge
21 oktober, digitalt
8–9 december, Stockholm

Konferens

Vårmöte
27–29 april, Rättvik
Höstmöte
17–18 november, Järfälla

Prenumerera

linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram