Digitaliseringen sägs sudda ut geografiska gränser. Svenska Stadsnätsföreningen och SmåKom presenterar, torsdagen 11 augusti, statistik på DN-Debatt som visar på motsatsen.

I Svenska Stadsnätsföreningens enkät riktad till landets ledande kommunpolitiker och tjänstemän visar det sig att skillnaderna är stora mellan landets stora och små kommuner. Medan 9 av 10 kommuner med fler än 50 000 invånare uppger att de erbjuder digitala välfärdstjänster, är motsvarande siffra i landets små kommuner, med färre än 11 000 invånare, 4 av 10.

Synen på stöd från regeringen och dess myndigheter skiljer sig också stort. Dubbelt så många av de större kommunerna, 49 procent, anser att det är upp till varje kommun att själv lösa digitaliseringen av välfärden. Motsvarande siffra hos de mindre kommunerna är 26 procent.

¬– Det blir alltmer tydligt att landets mindre kommuner behöver stöd i sin digitaliseringsomställning, säger Peter Lindroth, ordförande i Småkom, de små kommunernas samverkansorganisation samt kommunstyrelsens ordförande i Karlsborgs kommun.

Tydligare regelverk, konkreta handlingsplaner och lagförändringar, som gör det möjligt för kommunerna att samarbeta, är exempel på förändringar som efterfrågas av kommunföreträdarna i enkäten.

– Sverige har länge varit ett av de främsta länderna inom digitalisering men halkar nu efter enligt färska mätningar. Det är tydligt att regeringen måste öka sitt intresse och engagemang för att en vår tids största samhällsomvälvning ska kunna omfatta alla medborgare, säger Mikael Ek, vd på Svenska Stadsnätsföreningen.

Du hittar hela artikeln här http://www.dn.se/debatt/sveriges-sma-kommuner-halkar-efter-i-digitalisering/

Kontaktuppgifter:
Mikael Ek
Vd Svenska Stadsnätsföreningen
070-598 00 05
mikael.ek@ssnf.org

Peter Lindroth
Ordförande SmåKom
070-544 71 59
peter.lindroth@karlsborg.se

Louise Thorselius
Kommunikationsansvarig Svenska Stadsnätsföreningen
076 110 02 88
Louise.thorselius@ssnf.org

Småkoms styrelse har antagit bifogade yttranden om en promemoria om planerade ändringar i ersättningar till kommuner för ensamkommande barn och unga.. Vi har även yttrat oss över en departementsskrivelse i frågan om placering och sysselsättning av samma grupp. 

Vad gäller ersättningar, är vi positiva till en schablonering som syftar till mindre byråkrati. Dock är vi mycket kritiska till att beloppen föreslås sänkas till lägre nivåer än nuvarande konstaterad genomsnittlig kostnad. Vi anser också att handläggningstiden hos Migrationsverket måste kortas. 

Beträffande sysselsättning stödjer vi en överflyttning av ansvaret från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen. Vi anser också att det är bra att det ska finnas en särskild överenskommelse för placering i annan kommun. 

Yttrandena bifogas nedan.

Yttrande DS 2016 21 10 aug 2016 Yttrande PM ers syst EKB 10 aug 2016

Arvidsjaur, Norsjö och Malå besöktes efter midsommar. Vi – ordförande Peter och sekreterare Hilkka - träffade de tre ordförandena i kommunstyrelserna, tre kommunchefer och ytterligare några tjänstemän och politiker från kommunerna.

Kommunerna, som vardera har ett invånarantal på ca 6 500 (Arvidsjaur), ca 4 200 (Norsjö) och ca 3 100 (Malå), samverkar mycket med varandra och andra kringliggande kommuner. Det gäller allt från telefonväxel till miljö, bygg och räddningstjänst. Via kommunförbund och avtal sker också  samverkan.

Kommunerna har mycket produktion och förädling från basnäringarna mineral och skog. I Arvidsjaur är verksamheten med biltest stor och internationell.  I Norsjö har Bastuträsk sedan några år ett stort logistikcentrum för omlastning från lastbil till tåg. Malå är centrum för SGU, Statens Geologiska Undersökning.

Många utvecklingsmöjligheter finns i kommunerna, bland annat inom turismen, där nya verksamheter och konstellationer bildas.

Bostadsbristen motas genom att kommunernas bostadsbolag bygger och projekterar framför allt hyresbostäder. Få marknadsaktörer finns.

Det som är nödvändigt för en positiv utveckling är bland annat att infrastrukturen fungerar. Flygtrafik, vägar, järnvägar och snabbt bredband
måste finnas kvar och förfinas.

SmåKoms delegation fick med sig frågor att framföra till riksdagen och regeringen:

• Kravet på affärsmässighet för de kommunala bostadsbolagen: Om man bygger för 20 miljoner men ”marknadsvärdet” sjunker till 10 miljoner genast, är det svårt att få kalkylen att gå ihop.
• Fordonstestning, betydelsefull för många kommuner i norra Sverige, har inte ens en branschkod. Det betyder bland annat att man inte kan beräkna dess ekonomiska vikt.
• Medieskuggan har drabbat kommunerna: i både Norsjö och Malå har nyligen privata företag aviserat nedläggningar som innebär att ca
  70 jobb försvinner i vardera kommun. En mycket avsevärd förändring i förutsättningarna, som dock knappast uppmärksammats nationellt. Jämförelse kan göras med Findus i Bjuv.
• Hur tänker staten om utvecklingen av SGU i Malå? Statliga jobb behövs i synnerhet här.

 

SmåKoms ordförande och sekreterare har besökt medlemskommunen Laxå. Färden från Karlsborg genom Tiveden bjuder på en mycket vacker, sjörik natur.

I Laxå möts vi av kommunstyrelsens ordförande Bo Rudolfsson, kommunstyrelsens ledamot Kenth Gustafsson och kommunchef Harry Lundin upp.

Kommunen har ca 5700 invånare och består av tätorterna Laxå, Finnerödja, Hasselfors, Röfors och Tived.

Näringslivet domineras av företag inom tillverkningsindustrin med ESAB i spetsen. Företaget har 300 anställda i Laxå. Det är en högteknologisk industri med hög kompetens bland de anställda.

Laxå kommun samarbetar med andra kommuner i Sydnärke inom miljö- och byggfrågor, räddningstjänst samt gymnasie- och vuxenutbildning.

Kommunen har under de senaste åren tagit emot många nyanlända, och räknar idag med att omkring 15 procent av befolkningen tillhör denna kategori. Arbetet med integrationen har engagerat såväl kommunen som föreningar, kyrkor och andra organisationer. Allt har gått bra, säger Bo Rudolfsson.

- Om alla kommuner i Sverige tog emot lika många som viskulle vi lösa Europas flyktingproblem, konstaterar Bo Rudolfsson.

Ett bekymmer i sammanhanget är den svåra planeringssituationen, när man inte vet hur kostymen ser ut för skola och SFI med mera om några månader. Många nyanlända kan på kort varsel förflyttas. Här efterlyses en längre planeringshorisont från Migrationsverkets sida.

Vi kommer in på bostadssituationen. Som på de flesta håll är det brist, men det tillkommer nya. Under 2015 byggdes 10 lägenheter i privat regi, och Laxåhem planerar att börja bygga ytterligare ett antal.

Örebro och Hallsberg är in. Och utpendlingsorter för Laxå.
Företrädarna tycker också att det nya förslaget om regioner låter spännande.

Vi pratar om infrastruktur. Laxå har järnväg, det ligger på stambanan mellan Göteborg och Stockholm. En betydelsefull tillgång.

Fråga om snabbt bredband kommer upp. Utbyggnad är på gång, men det är svårt att nå de mest avlägsna delarna av kommunen. Ett stort problemet har också affärsföretagen i tätorterna. Det företag som äger fiber upplåter den mot en mycket hög anslutningsavgift. Företagen har inte råd att ansluta sig. En kommunal lösning diskuteras.
Slutligen nämns att en asymmetrisk lagstiftning, med delvis olika nivå på kommuners åtaganden, kunde vara bra för små kommuner. Något som vi hoppas kommer upp i den förestående statliga utredningen om kommunstrukturen i Sverige.

Här finner ni SmåKoms yttrande över SOU 2016:5, Låt fler forma framtiden.
Yttrande SOU 2016 5

Den 3 juni var det dags för SmåKom att besöka Lekebergs kommun. Ordförande Peter Lindroth och sekreterare Hilkka Eskelinen träffade kommunledningen, som representerades av kommunstyrelsens ordförande Wendla Thorstensson, kommunstyrelsens andre vice ordförande Kjell Edlund och kommunchefen Ewa Lindberg.

Lekebergs kommun bröt sig ur storkommunen Örebro år 1995, och är idag
en expansiv kommun med ökande befolkning. Förra året tillkom 129 personer.
Över hälften av de 7 500 invånarna bor på landsbygden.

Som på många håll behöver bostäder byggas. Planering och projektering pågår. Här påtalas behovet av att vid nyproduktion av bostäder också få möjlighet att tillföra verksamhetslokaler, som skolor, som det också råder brist på.

Servicen på landsbygden berördes, och konstaterades att det är viktigt att behålla servicepunkter som butiker i byarna.

Lekebergs kommun samarbetar mycket med kringliggande kommuner i Närke. Bland annat har Sydnärkes kommunalförbund hand om miljö och renhållning, och Brandförsvaret täcker Norr- och Sydnärke.

Här framför kommunens företrädare att det borde skapas nya möjligheter för kommuner att samarbeta, som ett alternativ till kommunsammanslagningar. Bland annat köpa av tjänster mellan kommuner borde förenklas.

Vad är då fördelarna med en liten kommun? Framför allt närhet och engagemang, menar Wendla. Kommuninvånarna känner att ”kommunen, det är vi”! Detta illustrerades inte minst vid 20-årsjubileet förra året.

Lekeberg har också förmånen att ha en lokal sparbank. Det bidrar till att näringslivet blomstrar.

Frågan om fiber för snabbt bredband kommer upp. Eftersom Örebro län är nybliven region, håller bland annat rutiner för bredbands att arbetas fram. Lekeberg ser ett har sökt stöd för en fortsatt utbyggnad av fibernätet.

En ytterligare utmaning för framtiden är kommunens behov av kompetensförsörjning. Här skulle man vilja se möjligheter till samarbete kommuner emellan, i stället för konkurrens.

Slutligen samtalade vi vikten av mål och uppföljning av dem, så att man ser att skutan är på väg åt rätt håll. Något som verkar fungera väl i Lekebergs kommun.

Skinnskattebergs kommunstyrelseordförande Carina Sandor skriver en insiktsfull artikel om behovet att nationellt samordna utbyggnaden av bredband i Sverige. Läs hela artikeln i Dagens Samhälle:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/utbyggnaden-av-bredband-maste-samordnas-25549Vänliga

Under landsbygdsriksdagen i Visby anordnades bland annat en ”fiberresa”, där vi fick information om utbyggnaden av snabbt bredband genom fiber på Gotland. 

Flertalet aktörer har varit involverade, vilket syns av bifogade kartbild.  Det avgörande för utbyggnaden har dock varit, att Girlands region och länsstyrelsen på Gotland samverkat och arbetat systematiskt med fiberföreningar över hela ön. Under året kommer resterande 2 procent av ytan att vara utbyggt. Därefter har 100 procent av alla hushåll och företag på Gotland möjlighet att ansluta sig till snabbt bredband, telefoni och tv genom fiber. 

Visst är det fantastiskt och en förebild för det svenska fastlandet. Se även bilderna.