Myndigheterna ska i huvudsak själva bestämma hur och var de ska lokalisera sina verksamheter och göra det effektivt och ekonomiskt – men också ta hänsyn till regional tillväxt. Det anser Statskontoret i en rapport till regeringen om statliga myndigheters lokalisering.

Statskontorets rapport kom samma dag som den riksdagsförankrade Landsbygdskommittén presenterade sitt delbetänkande med krav på fler utflyttningar från Stockholm. Även om Statskontoret tycker att statens myndigheter först och främst ska hålla hårt i plånboken och tänka på effektivitet när de funderar på att låta flyttlassen lämna huvudstadsregionen öppnas ändå för möjligheter att omlokalisera:

• Myndigheterna ska vid beslut om lokalisering utgå från de krav på servicegivande som verksamheten ställer.

• Myndigheterna bör överväga nya former för sin fysiska service för att möta den demografiska utvecklingen.

• Myndigheterna ska vid beslut om lokalisering ta hänsyn till regional tillväxt.

• Myndigheterna bör överväga om de tillsammans med andra myndigheter på sikt har förutsättningar att skapa nya geografiska kluster av myndigheter utifrån regionala tillväxtbehov.

I och för sig anser  Statskontoret att myndigheterna själva ska avgöra lokaliseringsfrågor. Dock  påpekas att regeringen trots allt har stora möjligheter att styra:

• Regeringen har det samlade ansvaret för statliga myndigheters lokalisering och bör följa utvecklingen.

• Regeringen bör ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att komplettera det allmänna myndighetsregistret med uppgifter om var statliga myndigheter är lokaliserade.

• Regeringen kan ange lokalisering för hela eller delar av myndigheter genom deras instruktioner.

• Regeringen kan utvidga myndigheternas möjligheter att ta regional hänsyn genom ändring i myndighetsförordningen.

I Statskontorets kartläggning av hur det ser ut konstateras att det år 2014 arbetade 235.000 personer i statliga myndigheter. Staten finns representerad i alla län och i 265 av landets kommuner. 60 procent av myndigheterna har sitt huvudkontor i Stockholms län. De statliga arbetsplatserna finns ofta på större orter.

Länk till statskontorets webbsida, där hela rapporten kan beställas från imorgon

http://statskoll.se/nyheter/statskontoret-tank-pa-regional-tillvaxt-nar-staten-lokaliserar/

SmåKom besökte under mars Lantmäteriet för ett samtal om verksamheten. Vi mottogs av generaldirektören Bengt Kjellson och 

divisionschefen för fastighetsbildning Anders Lundquist.

Anders presenterade Lantmäteriets verksamhet. Lantmäteriet finns fortfarande på många orter i landet, trots en nedläggning av mindre kontor i mindre kommuner. 

Vi hade önskat ett sammanträffande, eftersom flera små kommuner anser att handläggningstiderna ökat sedan Lantmäteriet försvunnit från kommunen.  Det stod klart för oss, att personalrekryteringen är en kritisk fråga. Utbildningen till lantmätare finns på ett antal universitet. Dock utbildas inte tillräckligt många. Dessutom konkurrerar Lantmäteriet numera med konsultföretag och andra om kompetensen. lantmäteriet har svårt att matcha de löner som den privata marknaden erbjuder. 

Nu har en utbildning för lantmäteriassistenter påbörjats. Man strävar efter att specialisera lantmätarens roll.  Även en central ärendepol har inrättats. 

Efter ömsesidigt informationsutbyte i positiv anda, hyser vi nu förhoppningar om att Lantmäteriet kommer att kunna beta av sina ärenden till fromma för samhällsutvecklingen i hela landet. 

Här kan ni se de bilder som presenterades för oss. 

I mitten av mars besökte vi Centerpartiet i riksdagen. Sex ledamöter mötte upp under hela och delar av mötet. Vi pratade om de små kommunernas situation i centrum av asylmottagandet. Hela den kommunala organisationen påverkas, när uppemot 10 procent av invånarna är asylsökande. En förändring som sket snabbt. Här gäller det för staten och kommunerna att samverka, så att vi kan få de nyanlända i meningsfull sysselsättning snabbt. 

SmåKom efterlyser en mera långsiktig politik från riksdag och regering. Ekonomiska tillskott är bra, men behöver säkras upp så att det blir möjligt att bland annat engagera personal och få en kontinuitet och kvalitet i mottagandet av nyanlända. 

Samtalet rörde sig också om infrastruktur. I SmåKom kommer vi nu att presentera en plan för att få snabbt bredband till alla i Sverige. En årlig avsättning i budgeten är grunden. Centerpartiet uttryckte stor förståelse för denna strategi. 

Även bostadsfrågan berördes. Vi var överens om att lättnader behövs i lagar och regelverk, exempelvis i plan- och bygglagen. SmåKom har strandskyddet som en prioriterad fråga, där vi ser att en ännu större anpassning av lagstiftningen behövs för de delar av landet, som knappast har bebyggelse vid stränder. 

Under några veckor har Småkom besökt tre medlemskommuner: Essunga kommun i Skaraborg, , Bengtsfors kommun i Dalsland och Nordanstigs kommun i Hälsingland. Vi har träffat kommunledningarna i olika konstellationer. Aktuella frågor har varit bostäder, integration och myndigheters flykt från de små kommunerna. Polisen, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hamnade under ”luppen”.  Även frågor om infrastruktur - såväl vägar och järnvägar som bredband diskuterades. 

Vi har mycket att förmedla till våra kontakter i rikspolitiken och i myndigheters ledningar.

Statsminister Stefan Löfvén och civilminister Ardalan Shekarabi skrev den 3 mars en debattartikel i Dagens Nyheter om att fler statliga jobb borde flyttas från Stockholm till andra delar av Sverige. Något som SmåKom livligt instämmer i. Dock tycker vi, att det också vore på sin plats att omedelbart stoppa nedläggningen av befintliga statliga jobb på landsbygden. Vår replik publicerades den 4 mars och kan läsas via länken nedan: 

Replik SmåKom

Styrelsen antog vid mötet i februari yttrande över utredningen SOU 2015:85, Bostäder att bo kvar i. 

Hela yttrandet kan läsas här.

SmåKoms kommunbesök fortsatte tisdagen den 23 februari med ett besök i Mullsjö kommun. Vice ordförande Eva Johansson och sekreterare Hilkka Eskelinen träffade kommunstyrelsens ordförande Linda Danielsson, vice ordförande Henrik Jansson och kommunchef Lennie Johansson. 

Vad som är aktuellt i Mullsjö belystes av kommunens företrädare. Bland annat kom frågan om fiberutbyggnad upp, där brist på stödpengar nu försenar projekt. Något som vi i SmåKom tar med oss till riksdag och regering. 

Vidare dryftades hinder för planerad byggnation av bostäder: riksintressen och strandskyddsbestämmelser nämndes. 

Mullsjös största privata företag är Kongsberg Automotive AB, med säte i Norge och tillverkning samt forskningscenter i Mullsjö. Över 500 personer är anställda där.

Kommunens ledning ser positivt på framtiden. Planerad infrastruktur, såväl bredband som vägar och järnvägar, kommer att utveckla kommunen och öka dess attraktivitet ytterligare.

I vintrigt landskap for SmåKoms ordförande Peter Lindroth och sekreterare Hilkka Eskelinen till Östergötland för att besöka några medlemskommuner.

Vadstena stod först på tur. Kommunalrådet Vi fick en beskrivning av kommunens nuläge, och samtalade därefter om utvecklingen. 

Företrädarna för kommunen lyfte bland annat fram vikten av  att strategiska frågor, gemensamma för flera, diskuteras i SmåKom-kretsen.

Under eftermiddagen besökte vi Åtvidabergs kommun, och styrelseledamoten Anders Ljung från Kinda kommun anslöt.  Service, bostäder och finansiering diskuterades.  Vi fick bekräftat att vår verksamhetsplan har bäring även i Östergötland.