Årets sista styrelsemöte hölls 11-12 december i Sveriges största kommun, Stockholm, med 880 008 invånare*) Styrelsen beslutade bland annat att som medlemmar i SmåKoms vänförening anta två av Sveriges mindre kommuner, Malå med
3 202*) invånare och Sorsele med 2 688*) invånare.
I styrelsen behandlades vidare remissvar på Boverkets utredning om Bostadsförsörjningslagen. Synpunkterna ska lämnas till Socialdepartementet senast den 18 januari 2013.
En mediestrategi ska tas fram för SmåKom, beslutade styrelsen också. Arbetet påbörjas nu.
Styrelsen fick information från SKL genom avdelningschef Gunilla Glasare, som tog upp byggkravsutredningen, bestämmelser om byggande och buller, arbetet med strandskydd, regionaliseringsfrågan och kommunikationssystemet RAKEL.
Styrelsen träffas igen den 21 januari 2013.
*) befolkningstal 2012-11-01
SmåKom var i september tillsammans med Helas Sverige ska leva och LRF inbjuden till ett samtal om uppföljning av EU:s landsbygdprogram. Initiativet till samtalet hade tagits av Iréne Oskarsson, ordförande i riksdagens utskottsgemensamma grupp för uppföljningen. Vissa stöd behandlades: stödet till mikroföretag, grundläggande tjänster och biogasproduktion.
Från organisationernas sida framfördes framför allt att byråkratin kring EU-stöden är alltför komplicerad med många myndigheter inblandade, liksom en rigorös uppföljning av beviljade stöd. Det är sannolikt ett skäl till att stödet för mikroföretag inte används till fullo. Lönsamhetsproblem med biogasprojekt togs också upp. Det är svårt att få kalkylen för produktionen att gå ihop för närvarande.
”Grundläggande tjänster” har på ett positivt sätt bidragit till bland annat bredbandsutbyggnad.
Gruppen har nu publicerat resultatet av sitt arbete inklusive samtalen, där våra synpunkter vävts in. Läs informationen från regeringen nedan:
Pressmeddelande
Landsbygdsprogrammet positivt för landsbygdens utveckling
Det svenska landsbygdsprogrammet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Det är en slutsats när miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet har följt upp programmet. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen.
Det nuvarande landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till 2013. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Utskotten har särskilt följt upp resultaten av stöd till mikroföretag, grundläggande tjänster som dagligvaruhandel och bredbandsutbyggnad och stöd till biogasproduktion. Ledamöter från alla riksdagspartier har varit med i uppföljningsgruppen.
Uppföljningen visar att resultaten upplevs som positiva för landsbygdens utveckling, men programmet kommer antagligen inte att nå ända fram till målen för åtgärderna:
Stödet till mikroföretag är viktigt för utvecklingen av företag, men det är svårt att peka på mätbara resultat.
Det var i början svårt att få in ansökningar som passade in i stödet till grundläggande tjänster.
Stödet till biogasproduktion är i flera fall avgörande för företagens investeringsbeslut, men det finns problem med biogasens lönsamhet. Efterfrågan på stödet är dessutom större än tillgången på pengar.
Uppföljningsgruppen konstaterar att det i dagsläget är för tidigt att slå fast vilka slutresultat som landsbygdsprogrammet kommer att ge. Gruppen betonar att det också är viktigt att uppmärksamma resultat som inte är enkla att mäta.
Behövs samverkan och samordning
Uppföljningsgruppen menar att landsbygdsprogrammet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Det behövs samverkan och samordning mellan myndigheternas insatser och en förbättrad samordning mellan de olika stöden till landsbygden. Det är viktigt att det blir enklare att ansöka om stöd för att minska risken att de som söker gör fel. Det är också viktigt att myndigheterna förbättrar sin hantering av stöden.
Landsbygdsprogrammet har gjort att landsbygdsfrågor uppmärksammats på olika sätt. Landsbygden är en resurs för hela Sveriges utveckling, och uppföljningsgruppen anser att det är viktigt med ett långsiktigt arbete för landsbygdsutveckling. Det är också viktigt med lokalt deltagande och regional anpassning, och det är betydelsefullt att staten har ett brett synsätt på landsbygdens möjligheter till utveckling.
För mer information
Ledamöter i den utskottsgemensamma uppföljningsgruppen har varit följande:
Dokument
Rapport från riksdagen 2012/13:RFR4 Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet
Magnus Korkala
Informationsenheten, 08-786 40 79, 020-349 000
Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00(växel) www.riksdagen.se
Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000 E-post:riksdagsinformation@riksdagen.se
Här kan du läsa vad SmåKom tycker om förslag till vissa ändringar, framför allt angående sanktionsavgifter, i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen.
registrator@social.ministry.se ; s.pbb@social.ministry.se
Socialdepartementet Fredsgatan 8
103 33 STOCKHOLM
Remissvar - förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338)
SmåKoms synpunkter i sammanfattning
SmåKoms resonemang
En av erfarenheterna sedan den nya plan- och bygglagen antogs 2010 är att sanktionsavgifterna i vissa fall har blivit orimliga. En olovlig industribyggnads avgift kunde exempelvis öka från 25 000 kr till 300 000 kr. Även eldstäder, i vissa fall insättning av en kassett i en öppen spis, har föranlett mycket höga sanktionsavgifter, då sanktionen varit kopplat till byggnadens yta.
Att detta rättas till är bra. Avgifterna i förordningen baseras på prisbasbelopp. Ett önskemål som effektiviserar är att avgifterna presenteras i kronor och uppdateras av exempelvis Boverket årligen.
SmåKom anser att möjligheten för kommunen att sedan sätta ned avgiften ytterligare är positiv. För att säkerställa likabehandling behövs dock förbättrad vägledning från Länsstyrelsernas sida till kommunerna.
För att öka kunskapen om bygglovs- och anmälningsplikt bedömer SmåKom att det behövs ytterligare information från Boverkets sida.
I beslut om detta yttrande har hela SmåKoms styrelse deltagit:
Ordförande Peter Lindroth från Karlsborgs kommun, vice ordförande. Kerstin Sjöström från Nordmalings kommun, Calill Ohlson från Askersunds kommun, Sven-Åke Draxten från Bräcke kommun, Eva Johansson från Svenljunga kommun, Anders Ljung från Kinda kommun samt Jan Bohlin från Hagfors kommun.
Peter Lindroth Hilkka Eskelinen
Ordförande i SmåKoms styrelse Sekreterare i SmåKoms styrelse
Undrar du hur du ska göra för att få bra bredband i hela kommunen?
Klicka här nedan så kommer du till Bredbandsguiden. Det finns två versioner:
Bredbandsguiden - handbok och
Bredbandsguiden —kortversion
God läsning!
Många verkar för bredband på landsbygden. Via länken nedan kan du läsa ett inlägg i Land Lantbruk:
http://www.lantbruk.com/kronikor/bredband-alla
SmåKoms höstkonferens den 22-23 november hade bland annat bredband som ett tema. Uppskattade föreläsningar hölls av två medlemskommuner som ligger i framkant med utbyggnad av fibernätet, Munkedal och Övertorneå.
Konferensen enades om nedanstående uttalande, som sprids till nationella politiker och press
Fungerande bredband och telefoni i hela Sverige Alla har rätt att kunna ta del av moderna it-tjänster i hela landet. Då behövs en hållbar, robust it-infrastruktur. Det måste vara självklart att fast och mobil telefoni liksom datakommunikation ska gå att använda i hela Sverige.
För att bejaka den digitala tillväxten krävs höga hastigheter i bredbandsnäten i hela landet. Affärsmodeller inom näringslivet bygger i allmänhet på en digital plattform av något slag.
Det gäller allt ifrån hur vi tar del av nyheter, beställer varor och konsumerar musik, medicinska analyser, administrativa system till bank-, betal- och sjukvårdsupplysningstjänster.
Den offentliga sektorns användning av digitala tjänster underlättar för medborgarna. De äldre kan bo kvar hemma och ha tillsyn via smarta applikationer, kan ha kontakt med sjukvården och anhöriga från sitt hem och känna stor trygghet.
Skolan underlättar för eleverna med hjälp av it-tekniken och kan anpassa undervisningen efter elevens behov på ett helt annat sätt än tidigare.
Tillgången till och hastigheten på nätet varierar stort över landet. Tydliga åtgärder behövs för att överbrygga de digitala klyftorna.
I dag finns märkbara brister i mobiltäckningen. Många upplever också försämringar i takt med att terminaler, datorer och smarta telefoner erbjuder allt fler tjänster. För dem som arbetar i hemtjänsten och kör ensamma i glesbygden är mobiltäckningen nödvändig. För dem som jobbar i skog och mark och längs kusterna är det ett arbetsmiljöproblem att inte kunna vara i kontakt med omvärlden. Dålig mobiltäckning skapar även svårigheter för friluftsliv, jakt och fiske, båtliv och besöksnäringen.
Bredbandstillgängligheten är nödvändig oavsett var i Sverige man bor. Hög hastighet i it-infrastrukturen är helt avgörande för såväl privatpersoner, hushåll, företag som offentliga förvaltningar i hela landet. Vi ser ett tydligt samhällsansvar på de ställen där marknaden inte klarar detta. Det behövs en ny nationell bredbandsstrategi där målet justeras så att alla hushåll och företag år 2020 ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s.
Vidare ser vi det som angeläget att infrastruktur för bredband måste förberedas på bästa sätt när andra infrastruktursatsningar görs. Det kan bland annat handla om krav att lägga tomrör som förberedelse för it-infrastruktur.
Sverige har tidigare lyckats elektrifiera hela landet och erbjuda fast telefoni överallt. Nu är det dags att ta nästa steg i utvecklingen – att säkerställa bredband och framtida telefoni i hela landet.
Deltagarna på SmåKoms höstkonferens - företrädare för 38 små kommuner
Utdrag ur föreläsning av Rolf Berg, Munkedal och Göran Lahti, Övertorneå.
Fiber på landsbygden- Munkedal
•Stödjer utbyggnaden av fiber på landsbygden
–Krokstad fiber först ut
–10 Fiberföreningar är i gång
Vid SmåKoms träffar med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Moderaterna i november fortsatte samtalen om bostadssituationen, möjligheten att få krediter, partiernas landsbygdspolitik, höstens budgetproposition i allmänhet och infrastrukturfrågor i synnerhet.
Utöver vad som tidgare rapporterats, pratade vi om den tilltagande ”urbaniseringen av landsbygden”. Tätorterna växer medan den rena landsbygden fotsätter att tappa invånare. Frågan är komplex och det finns inte någon enkel lösning för att vända utvecklingen. Till den positiva sidan hör att det ändå pågår en inflyttning och att befolkningsminskningen delvis förklaras av låga födelsetal. Alla är överens om att bostadsbyggandet måste öka och kunna finansieras även ute i landet. Bankerna har få kreditförluster på landsbygden, konstaterade vi. Kanske skulle detta faktum ingå i kreditbedömnigen, som ett komplement till ”marknadsvärden” för bostäder som till viss del kan anses vara konstruerat av systemet.
Även novemberbesöken ledde till eftertanke hos partierna vad gäller landsbygdspolitiska program.
En positiv nyhet var att det möjligen kan finnas en öppning för att regeringens målsättning om bredband justeras. Nu gäller att 90% ska ha 100 mbits år 2020. Det fanns ledamöter som tyckte att SmåKoms förslag om höjd ambitionsnivå till 100 % hade fog för sig. Vi avvaktar utvecklingen.
Sammantaget träffade SmåKom ett 50-tal riksdagsledamöter under våra besök.
När riksdagsbesöken var avklarade, hann vi också med ett möte med Handelsbankens vice vd Thommy Mossinger. Handelsbanken har en affärsidé som skiljer sig från de andra affärsbankernas på ett positivt sätt: kontor läggs sällan ner, tvärtom utökas kontorsnätet. Kontoren har en full bankservice och bankens filosofi är att det är kunden som avgör hur kontakten ska ske, via besök, telefon eller internet.
22-23 januari, Stockholm
6 mars, digitalt
3-4 juni, Stockholm
20-21 augusti, Gnosjö
2 oktober, digitalt
3-4 december, Stockholm
Vårmöte
22-24 april, Gullmarsstrand
Höstmöte
5-6 november, Bromma