Från regeringens hemsida:
Regeringen fortsätter sin satsning på bredband i hela landet. I kommande budget satsas ytterligare 600 miljoner på utbyggnaden. Den totala bredbandssatsningen för perioden

2012-2014 är, tillsammans med redan beslutade satsningar, därmed uppe i 1,1 miljard kronor.

De nya medlen kommer att användas för att finansiera bredbandsutbyggnadsprojekt inom ramen för Landsbygdsprogrammet. 120 miljoner kronor av medlen kommer Post- och telestyrelsen (PTS) att disponera för offentlig medfinansiering av bredbandsprojekt inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Utgångspunkten för regeringens bredbandspolitik är att bredband tillhandahålls av marknaden. I svenska lands- och glesbygder saknas i vissa områden incitament för marknaden att investera i bredbandsinfrastruktur. I 2012 års budgetproposition satsade regeringen därför under en treårsperiod en halv miljard för att påskynda utbyggnaden på landsbygden. Regeringen förstärker nu denna satsning med ytterligare totalt 600 miljoner kronor under två år.

Sedan tidigare har regeringen beslutat att målet är att 90 procent av medborgarna och företagen bör ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund år 2020.

 

Tidningen Land Lantbruk:
Kommuner vill köpa lokal mat – men får inte svar från leverantörerna

I Land Lantbruk nr 37/7 september finns en läsvärd artikel om offentlig upphandling. Där beskrivs svårigheterna för kommunerna att få svar från sina leverantörer när man vill upphandla mat lokalt.  Läs mera:

http://www.lantbruk.com/lantbruk/svart-fa-sma-producenter-att-svara-pa-upphandling

 

SmåKom har nu svarat på utredningen ”Vital Kommunal demokrati”, se yttrandet nedan.

Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Yttrande – Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30)

SmåKoms synpunkter på utredningens förslag

1. SmåKom säger ja till förslaget att minska antal fullmäktigeledamöter till minimum 21 i kommuner med upp till 8 000 röstberättigade och minimum 31 i kommuner med från 8 000 till 16 000 röstberättigade (p 2.3 i utredningen). Det är bra med en flexibel bestämmelse om antalet kommunfullmäktigeledamöter i de mindre kommunerna. Det står även efter förändringen kommunerna fritt att ha ett större antal fullmäktigeledamöter om så önskas. Småkom ställer sig dock frågande till uppgiften att ”erfarenheter från små kommuner visar att partierna har svårt att fylla sina listor och att fullmäktigeledamöter hoppar av sina uppdrag oftare än i större kommuner”. Belägg efterfrågas för detta påstående.

2. SmåKom säger ja till förslaget att det i kommunallagen ska framgå vilka som utgör fullmäktiges presidium (p 2.7 i utredningen). I många kommuners arbetsordning framgår vilka som ingår i presidiet, men Småkom ser inget hinder i att detta skrivs in i kommunallagen.

3. SmåKom säger nej till förslaget om en lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting (p 3.4 i utredningen). SmåKom ser en stor fara i att demokratin riskerar att urholkas genom att oppositionens möjligheter till insyn och påverkan försämras genom förslaget.

4. SmåKom säger ja till kommitténs förslag som möjliggör deltagande i sammanträden på distans (p 4.9 i utredningen). Det är ekonomiskt och miljömässigt gynnsamt att öppna för denna möjlighet. Särskilt i befolkningsmässigt små kommuner med stora geografiska avstånd kan medverkan i politiken främjas. SmåKom tror emellertid inte att denna reform i någon betydande utsträckning påverkar olika gruppers avhopp från eller engagemang i politiska uppdrag.

5. Det är bra att frågan om tjänstledighet för den som har förtroendeuppdrag och som arbetar i ett annat land utreds vidare (p 5.8 i utredningen).

2

6. SmåKom säger nej till att inleda den nya mandatperioden tidigare än den 1 november valåret (p 6.5 i utredningen). SmåKom ser svårigheter i att slutföra förhandlingar, som ofta kan ske i många olika konstellationer i små kommuner, inom den korta tidsperiod som föreligger mellan slutligt valresultat och föreslagen verksamhetsstart. Många praktiska frågor behöver lösas. Nuvarande ordning med mandatperiodens början den 1 november fungerar väl och bör behållas.

7. SmåKom säger nej till förslaget att benämningarna kommunalråd, landstingsråd och oppositionsråd ska nämnas uttryckligen i kommunallagens bestämmelser om de förtroendevalda för att förtydliga att dessa fullgör sina uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (p 7.5 i utredningen). SmåKom konstaterar att det i flera små kommuner finns oppositionsråd och andra förtroendevalda som arvoderas från några procent och uppåt. De skulle inte kunna ha benämningen ”råd” om lagförslaget ovan genomförs. SmåKom anser att kommunerna är bäst lämpade att avgöra hur förtroendevalda ska benämnas och arvoderas.

8. SmåKom säger ja till förslaget att fullmäktige ska ha rätt att utse ett nytt nämndpresidium om det parti som nämndordförande representerar har blivit en del av den politiska minoriteten i fullmäktige (p 8.11 i utredningen).

9. SmåKom delar bedömningen att lagstiftningen beträffande direktvalda nämnder inte behöver ändras, och att kommunallagen ändras så att reglerna om proportionella val inte ska vara tillämpliga på geografiska nämnder som fullmäktige med kvalificerad majoritet beslutat tillsätta på annan grund än partipolitisk (p 9.10 i utredningen).

10. SmåKom tror också att behovet av samverkan ökar särskilt i mindre kommuner, och att upphandlingsreglerna i nuvarande form utgör ett hinder för samverkan. (p 10.9 i utredningen).

11. SmåKom instämmer i kommitténs bedömning om att kommunalt partistöd inte ska ges till partier som saknar representation i fullmäktige (p 11.11 ,11.12 och 11.14 i utredningen).

12. SmåKom anser i övrigt att ingen lagreglering ska ske angående det kommunala partistödet. Småkom motsätter sig förslagen om reglering av utbetalning, redovisning och användning av det kommunala partistödet (kap 11 utredningen). Det känns för SmåKom inte rimligt med en lagreglering av kommunala partistöd. Frågan kan regleras av kommunerna vid behov.

13. SmåKom noterar beträffande kapitel 12 ”Kommuner och landsting i kris” att det redan idag finns möjligheter för kommuner att inom ramen för gällande regelverk söka biträde hos staten vid en allvarlig ekonomisk eller politisk kris.

 

I beslutet om detta remissyttrande har hela styrelsen i SmåKom deltagit:

Ordförande Peter Lindroth från Karlsborgs kommun, vice ordförande. Kerstin Sjöström från Nordmalings kommun, Calill Ohlson från Askersunds kommun, Sven-Åke Draxten från Bräcke kommun, Eva Johansson från Svenljunga kommun, Anders Ljung från Kinda kommun samt Jan Bohlin från Hagfors kommun.

Peter Lindroth Hilkka Eskelinen

Ordförande i SmåKoms styrelse (enligt uppdrag)

Sekreterare i SmåKoms styrelse

Yttrande över utredningen ” Upphandlingsstödets framtid”, SOU 2012:32 

Upphstöd slutl yttrande 29 aug

Bilaga 1 Upphandlingsstödet

SmåKoms styrelseordförande Peter Lindroth och sekreterare Hilkka Eskelinen besökte under vecka 34 tio kommuner i Norrbotten och Västerbotten: Övertorneå, Överkalix, Pajala, Haparanda, Älvsbyn,  Malå, Jokkmokk, Sorsele, Dorotea och Vindeln. I många av kommunerna pågår prospekteringar efter malmfyndigheter och framtidstron är god.  Man förutser i sammanhanget stora behov av nya och förbättrade vägar och järnvägar, och samtal pågår med statliga företrädare i dessa frågor.

Norrbotten och Västerbotten är föregångare vad gäller utbyggnad av fiberkabel för bredband:
IT Norrbotten respektive  AC-net har lett arbetet och tidigt varit aktiva i att finansiera grävning av kabel. Även byalag och medborgare i allmänhet har varit delaktiga. En stor del av befolkningen har därför tillgång till ”riktigt” bredband trots långa avstånd. En viktig infrastrukturiell förutsättning för utveckling.

Ett allmänt bekymmer är jämförelsevis låga födelsetal. På många håll är utflyttningen större än inflyttningen.  Befolkningskurvan pekar åt fel håll.  Ungdomsarbetslösheten är därigenom låg, något som kan ses som både positivt och negativt.

De flesta besökta kommunerna har bostadsbrist och upplever de vanliga problemen med att bygga: olöst finansiering, för dyra hyresrätter, rigida strandskyddsregeltolkningar.
Här återstår för alla ansvariga att fundera  på hur vi kan få bättre förutsättningar för att bygga och renovera bostäder.

Under augusti månad har SmåKom  fått tre nya medlemmar: Gnosjö, Mullsjö och Munkedals kommuner. Det är en styrka för SmåKom att få nya medlemmar och därigenom ökade resurser att påverka samhällsutvecklingen så att även små kommuner gynnas.

Vi välkomnar de nya medlemskommunerna i vårt arbete.

Nytt från styrelsemötet 28-29 augusti

Styrelsen möttes lunch till lunch den 28-29 augusti. Som meddelats antogs tre nya kommuner som medlemmar, Gnosjö, Mullsjö och Munkedal. Styrelsen planerade också Höstkonferensen vidare. Det blir ett matnyttigt och spännande program, hoppas vi, med allt från upphandling och ekonomi till bredband.

Frågor att tas upp med Riksdagens partier fastställdes:

•  Finansiering av bostadsbyggande på landsbygden
•   Behörighetsförordningens konsekvenser för små skolor
•   Landsbygdspolitiskt program
•   Budgetpropositionen/motion
•   Infrastrukturfrågor – propositionen

Styrelsens arbetsutskott träffar Riksdagens partier den 23-24 oktober och den 7-8 november.

Under hösten blir det samtal med Näringsutskottet om de små kommunernas syn på EU-stöd, där SmåKoms sekreterare deltar. SmåKoms presidium planerar också att träffa Näringsdepartementet senare i höst.

Styrelsen möts nästa gång den 1 november. Då behandlas bland annat nästa års budget, som fastställs på Höstkonferensen.

 

Utredningen "En sammanhållen svensk polis" presenterades under våren. Bifogat återfinns SmåKoms remissvar, som bland annat poängterar vikten av en polisiär närvaro i små kommuner och i glesbygd.

Yttrande En sammanhållen svensk polis 12 juli

Detta ligger också under "Småkoms policy/Polisfrågor" här