Bredbandsforum har haft sitt första möte med den nya styrgruppen under ledning av it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Styrgruppen beslutade vid mötet att tillsätta en ny arbetsgrupp som ska arbeta med kommunfrågor. Gruppen ska bland annat:

* verka för att fler kommuner tar fram bredbandsstrategier och stödja kommunerna i deras arbete med bredbandsfrågor,
* ta fram ett första förslag på index som mäter tillgången till bredband i Sveriges kommuner och
* inventera och synliggöra problem kring frågor som rör tillträde till kommunal mark.

Gruppen kommer att ledas av Carola Gunnarsson, Sveriges kommuner och landsting, och slutrapportering ska ske i november 2012.

- Kommunerna är nyckelaktörer för att målen i regeringens bredbandsstrategi ska nås. I kommunernas arbete med att verka för ökad tillgång till bredband möts de dock inte sällan av utmaningar som måste hanteras. Dagens beslut innebär att Bredbandsforum kommer att stödja och bistå kommunerna i detta arbete, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

- Eftersom detta var den nya styrgruppens första möte har gruppen också enats om en ny gemensam avsiktsförklaring som sammanfattar vad Bredbandsforum är och vi vill uppnå med forumet, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Bredbandsforum ska vara en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Syftet är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband för att nå målen som anges i regeringens bredbandsstrategi. I Bredbandsforums arbete ingår bland annat att utbyta åsikter och dela erfarenheter samt att uppmärksamma och identifiera möjligheter och hinder för utbyggnad av bredband. Forumet arbetar aktivt för att visa på goda exempel samt undanröja de hinder för bredbandsutbyggnad som identifieras.

SmåKom är inbjuden att delta i arbetsgruppen, och ser det som positivt att gruppen bildats. Att få fungerande, snabbt bredband i hela landet är en fråga som SmåKom prioriterar.

Finansmarknadsminister Peter Norman besvarade igår en interpellation angående tidpunkt för en proposition med anledning av skatteutjämningsutredningen. Hela interpellationsdebatten kan höras på riksdagen.se. Sammanfattningsvis sa ministern att Statskontorets påpekanden om konsekvenser för tillväxtfrågorna orsakat ytterligare beredning. Han gav inget klart besked i frågan om proposition läggs eller inte.

SmåKoms arbetsutskott och sekreterare var på överläggningar hos Riksdagens partier under tre dagar den gångna veckan. På tisdagen mötte vi först ledamöter från Kristdemokraterna. Ett 15-tal ledamöter deltog, och vi pratade om den för hela kommun-Sverige angelägna frågan om förslaget till skatteutjämning, där vi från SmåKom hoppas på ett genomförande från 2013 som utredningen föreslog.

 

 

 

Bild: SmåKoms kontaktperson, riksdagsledamot Iréne Oskarsson, kd

Hos Folkpartiet berördes strandskyddsbestämmelserna lite mera och konstaterades, att en utvärdering är på gång av den lagändring som gjordes 2009 i syfte att underlätta strandnära utveckling på landsbygden. Kommunerna har generellt inte upplevt att det blivit några lättnader som förväntades.

 

 

 

Bild: SmåKoms kontaktperson, riksdagsledmot Anita Brodén, fp

Med Socialdemokraterna dryftades farhågor angående apotekens framtid, nu när treårsgränsen för etableringsplikten närmar sig vid halvårsskiftet 2012. Vad händer? Kommer apoteksnedläggningar att drabba de små kommunerna? Frågan bevakas.

 

 

 

Bild: SmåKoms kontaktperson, riksdagsledamot Krister Örnfjäder, s

Samtalet med Centerpartiet rörde bland annat strategier för att möta befolkningsutvecklingens trend mot en allt större koncentration till framför allt storstäderna. SmåKoms Rikskonferens kommer att ha en programpunkt om detta, ur ett nordiskt perspektiv.

 

 

 

Bild: SmåKoms kontaktperson, riksdagsledamot Ola Johansson, c

Moderaterna lyssnade på information om den kommande ändringen av elområdet, där en gemensam nordisk elmarknad planeras till 2015. Frågan är komplicerad och det är oklart med konsekvenser för små kommunala och privata elbolag.

 

 

 

Bild: SmåKoms kontaktperson, riksdagsledamot Ulf Berg, m

Service på landsbygden berördes hos Miljöpartiet. Från SMåKoms sida hade vi gärna sett ett genomförande av Lars Högdals utredning. Nu pågår en komplettering av utredningen på Statskontoret, som blir färdig i april. Förhoppningsvis kommer frågan närmare målet med bemannade servicepunkter i småorterna.

 

 

 

Bild: SmåKoms kontaktperson, riksdagsledamot Tina Ehn, mp

Hos Vänsterpartiet kretsade samtalet i synnerhet skatteutjämningsförslaget. Från SmåKom framfördes att det känns viktigt att kostnads- och inkomstutjämningen vilar på korrekta fakta vad gäller till exempel barnomsorgens utnyttjande och att utjämningens nettoeffekter på regionnivå uppfattas rätt.  Även finansieringsfrågor togs upp, där ett bättre system för kreditgivning på landsbygden efterlyses.

 

 

 

Bild: SmåKoms kontaktperson, riksdagsledamot Siv Holma, v

Efter tre dagars intensiva men intressanta möten med sammalagt ett 30-tal riksdagsledamöter ur de sju partier som hörsammat SmåKoms förfrågan om möte, var känslan att synpunkterna som framförts uppmärksammats på ett bra sätt.

Skatteutjämningskommittén lämnade sitt förslag till nytt utjämningssystem, ”Likvärdiga förutsättningar” under 2011. Förväntningarna var att en proposition skulle komma under våren.

I listan över vårens propositioner finns dock inte förslaget med. En fråga har i januari ställts i riksdagen till  finansmarknadsminister Peter Norman om läget med förslaget. Han har svarat att  ”beredning pågår” och att han återkommer. Samma svar lämnar Finansdepartementet när SmåKom
ringer upp och frågar.

SmåKom kommer att ta upp frågan som en av fyra punkter vid vårt möte med de olika partiernas riksdagsledamöter vid kommande månadsskifte. Vi överväger också att ge frågan ökat utrymme vid vår Rikskonferens i april.

Utredaren Björn Sundström säger att ungefär 90% av de ca 300 remissvaren tillstyrkte skatteutjämningskommitténs förslag.

Bland annat Svenljunga kommun och Herrljunga kommun har tillskrivit regeringen i frågan.

SmåKom  var inbjuden till Norberg den 6 februari för att  delta på ett öppet sammanträde med kommunfullmäktige. Kvällens rubrik var  ”Att vara eller inte vara en egen kommun – det är frågan” och moderator var journalisten Lotta Gröning,  som också är bosatt i Norberg.

Kommunfullmäktiges ordförande Sten Nordström inledde kort, oc därefter hörde vi udner Lottas ledning först Fagerstas kommunalråd Stig Henriksson. Han beskrev Sveriges kommunala tillstånd, med en spännvidd mellan Bjurholm med drygt 2 400 invånare och Stockholm med drygt 800 000,  och alla andra 288 kommuner däremellan.  Med väldigt olika förutsättningar för de uppgifter man enligt lag har att utföra.

Varför ska man då vara befolkningsmässigt stor?  Större inte är bättre, det finns ingen forskning som kan belägga det, menade Stig. Dessutom krävs folkomröstning, och folket vill nog inte att kommuner slås samman. Sedan kommunsammanslagningen på 70-talet har tvärtom kommuner delats.

Det krävs dock att staten gynnar boende på landsbygd genom framför allt bra och rättvisa infrastruktursatsningar.

Räddningschefen Mats Jansson beskrev det samarbete som finns med fem deltagande kommuner nom räddningstjänsten. Där övervägde fördelar som bättre ekonomi och beredskap och lättare att rekrytera specialister som brandingejörer, men Mats  konstaterade att hänsyn också måste tas och alla kommuner  känna att de kan påverka.

SmåKoms ordförande Peter Lindroth tog därefter till orda och presenterade först SmåKom som ett kompetenskomplement till SKL, där vi tillför landsbygdsperspektivet.

Vänföreningens  58 kommuner  utgör 4,6% av Sveriges befolkning och 32% av Sveriges yta.

Frågan att slå ihop kommuner har aldrig varit aktuell inom SmåKom. Bräcke och Ragunda lever vidare självständiga kommuner efter en folkomröstning om sammanslagning för ett antal år sedan.

Peter menade att riksdag och regering  måste våga diskutera assymmetri i lagstiftningen. Är det rimligt att alla kommuner, små som stora, ska ha samma uppgiftskarta? Utöver vård, skola och omsorg borde det finnas möjlighet till varierande service.

Frågor som SmåKom driver och som är helt avgörande för framtiden är att liggande skatteutjämningsförslag antas, och att servicen på landsbygden inte urholkas.  Även finansieringen av byggandet är vital.  Fysisk och digital infrastruktur krävs också för små kommuners överlevnad.

Leo Olsson som är ”fritidsnorbergare” fick därefter beskriva glädjen i att tillbringa lediga stunder i Norberg. Han förde fram närheten till storstäder som Stockholm och Uppsala, och påtalade behovet av bättre kollektiva kommunikationer. Det trodde Leo skulle uppmuntra till ännu fler fritidsbesökare. Särskilt med det rika sport-, kultur- och musikliv som redan finns i Norberg.

Lotta Gröning uppmanade slutligen publiken att räcka upp handen för att visa om de var för att Norberg även fortsatt skulle vara en egen kommun. I stort sett alla händer höjdes.

Efter gott kaffe och samspråk lämnade vi Norberg, inspirerade av den entusiasm som vi upplevt.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) höll den 1 februari ett möte med företrädare för kommuner, kommun- och regionalförbund med anledning av den nya programperioden
2014-2020 för EU-stöd. Syftet är att få synpunkter som kan ges till aktuella departement och tas med i beslutsgången.

Strukturfonderna, som består av social- och regionalfonderna, har funnits under flera programperioder och pengar från dem har använts till många projekt i Sverige. Makten över fondernas medel ligger idag på förvaltningsmyndigheterna, som är Tillväxtverket för regionalfonden och ESF-rådet för sociala fonden.

Dagens möte syftade också till att se hur det lokala inflytandet skulle kunna stärkas under
den nya programperioden, bland annat vad gäller ägandet av projekten på regional och lokal nivå.

Inledningsvis fick vi höra hur man förbereder den nya programperioden nationellt och på
EU-nivå. Det blir mera fokus på mätbara resultat och att satta mål nås. Man strävar också efter att samordna strukturfonderna med landsbygdsutveckling och havs- och fiskepolitik, med ett regelverk för alla fonder. Även mindre byråkrati är ett mål.

Några problem som upplevs lokalt/regionalt:

• Ansvarsfrågor – aldrig tillräckligt belysta. Vem äger olika led i en besluts-
  och beredningsprocess? Papper och hjärta är inte alltid överens.
• Att inte ha mandat att ändra i programmet (ligger på Övervakningskommittén).
• Man äger inte urvalskriterierna för projekten(det gör förvaltningsmyndigheten).
• Det finns för lite medel till administrativt stöd för regionerna.
• I övrigt också stort beroende av stödfunktioner i den komplicerade ansökningsprocessen. Projektansökare som är proffs får projekten.
• Fokus på projektet - inte den strategiska bilden av om projektet leder till önskad utveckling av regionen. För övrigt: har projektet fått någon effekt alls?

Efter att förmiddagen ägnats åt nuläget var eftermiddagen framtidsinriktad.

Frågeställningarna rörde

Förvaltande myndighet – lokalt, regionalt eller centralt?
Hur sker förankring till regional utvecklingsstrategi så att önskad utveckling uppnås?
Hur följer vi upp projektens mål och resultat? Vad lär vi oss av projekten?
Vår roll på kommunnivå?
Frågorna diskuterades i grupper. Många synpunkter framfördes. En sammanställning kommer ut före nästa möte, som hålls den 20 mars. Fortsättning följer!

Nu har remissvaret på utredningen "Den goda affären", SOU 2011:73, skickats in till Socialdepartementet. Efter de interna remissrundan har några medlemmar hört av sig. De har i samtliga fall valt att följa SmåKoms förslag till remissvar.  Nedan återfinns hela dokumentet.

 

2012-01-24
Till Socialdepartementet

Upphandling som gynnar kvalitet och konkurrens
Remissvar med anledning av ett delbetänkande från Upphandlingsutredningen 2010, SOU 2011:73

Sammanfattning av SmåKoms syn på upphandlingsbetänkandet 2011:73

•    SmåKom ställer sig bakom den särskilde utredarens allmänna huvudprinciper för hur ett slutbetänkande bör fokusera på de i delbetänkandet särskilt prioriterade frågorna

•    SmåKom delar utredarens perspektiv på och apostrofering av småföretagens särskilda problem vid offentliga inköp av varor och tjänster

•    SmåKom föredrar en aktiv dialog mellan alla deltagande parter i en upphandling från utformning av anbudsunderlaget till utvärdering av antagna kontrakt

•    SmåKom vill redan nu framhäva behovet av att minska det ökade antalet överprövningar via en regelförändring med innebörden att möjlighet att överklaga enbart ska ges avseende utformningen av anbudsunderlagen fram till dess att anbudstiden avslutats

•    SmåKom  föreslår mot bakgrund av bl.a. de långa handläggningstiderna för mål om offentlig upphandling i de svenska förvaltningsdomstolarna, de starkt varierande domsluten vid sådana mål samt frånvaron av förhandsbesked i upphandlingsfrågor från EU-domstolen, vilket tycks leda till övertolkningar av EU:s upphandlingsregler, att Sverige inrättar en särskild specialdomstol i mål om offentlig upphandling

•    Direktupphandlingens beloppsgränser bör höjas och därmed minska den byråkratiska processen i samband med utannonserade upphandlingar

•    Förändringar som ökat antal förhandlade kontrakt, elektronisk upphandling, ändrade ramavtal, krav på ökad avtalstrohet, utvecklade utvärderingsmodeller samt ökat fokus på stöd till väl formulerade och utvecklade kvalitetskrav tillhör de förändringar som enligt SmåKom kan bidra till att även de små företagen men också de små kommunerna får större möjligheter att använda LOU till sin fördel

•    Staten bör finansiera en rådgivningsservice ägnad att stödja i första hand kommuner som underlättar framtagandet av väl genomarbetade anbudsunderlag samt företag med särskild tonvikt på de många små företagen i deras ambition att kunna konkurrera med hjälp av ett betydligt bättre kunskapsunderlag jämfört med idag

Bakgrund till SmåKoms arbete med LOU
SmåKom vill inledningsvis understryka det positiva i den pedagogiskt väl genomarbetade strukturen på det aktuella delbetänkandet och den starka betoningen på upphandlingens praktik inom de offentliga organen, där kommunernas erfarenheter får ett välmotiverat utrymme. Vi noterar detta alldeles särskilt med tanke på det stora kompetens- och utvecklingsbehov som finns på den lokala nivån samt det obestridliga behovet av att försöka anpassa upphandlingsprocessen så att alla slags företag – stora som små – får en reell chans att delta i den för alla företag strategiskt viktiga offentliga upphandlingen.

SmåKom har under en följd av år successivt summerat de små kommunernas erfarenheter av den offentliga upphandlingen av varor och tjänster. Vi har i detta perspektiv haft ett huvudfokus mot två centrala omständigheter. Det handlar dels om de små kommunernas i många fall brist på specialiserad personal för att kunna göra ”den goda affären” och dels om de många små lokala företagens svårigheter att överhuvudtaget kunna delta med offerter vid offentliga inköp.

Problem och behov kring LOU
I början av Upphandlingsutredningens arbete formulerade vi följande problem- och behovslista ett utifrån de små kommunernas perspektiv:
1.    Bristen på specialistkompetens inom de enskilda kommunernas inköpsavdelningar och kommunledningar
2.    Svårigheter att utforma kvalitetskrav i samband med framtagning av anbudsunderlag kontra lägsta pris – d.v.s. prisvärt i relation till lägsta pris
3.    Den omfattande byråkratiska hanteringen av processen
4.    Svårighet att anlita juristhjälp – brist på anslag och praktiskt kunniga personer
5.    Alltför stort fokus på prisfrågan vid upphandlingar
6.    Omfattande arbete och byråkratisk process beroende på bl.a. låga beloppsgränser där upphandling enligt LOU är nödvändig – Sverige har låga beloppsgränser i relation till många andra EU-länder
7.    Oro för att så få småföretag bryr sig om att delta i – eller ”vågar” (kan) delta i – offentliga upphandlingar
8.    För- och nackdelar med att samverka i större organisationer kring inköp av varor och tjänster.

Bland önskade lösningar valde vi att betona förslag som:
a)    enklare och mindre kostsamma och tidsödande regler
b)    större möjligheter för köp av lokalproducerade livsmedel samt från små leverantörer (i syfte att bl.a. trygga lokal service, tillgodose lokal konsumentopinion och ha bättre kontroll över främst livsmedelsproduktionens kvalitet)
c)    behov av större kompetens hos både inköpare och leverantörer
d)    önskan om att kommuner skall få behålla rätten att handla av egna bolag utan formell LOU-upphandling
e)    Borlängemodellen – innefattar en lokal uppsamlingslokal för olika leverantörer, stora som små, där man i nästa skede upphandlar all distribution till slutanvändare via särskild upphandling. Då slipper alla leverantörer åka till varje skola, daghem, servicehus etc. Man vinner lägre kostnader, bättre miljöeffekter och ökad säkerhet
f)    Arvikamodellen – uppdelning av en större leverans så att även små leverantörer kan konkurrera på mindre varusegment. I Arvika kan även lanthandlare konkurrera om livsmedelsleveranser till lokala kommunala verksamheter
g)    små företag har många hinder att ta sig över för att både kunna lämna en offert och vinna en upphandling. Tänkbara lösningar kan innefatta färre skallkrav, enklare process, kortare tider mellan lämnad offert och avgjord upphandling, tydligare kriterier för utvärdering, bättre information innan en upphandling sätts igång, lättillgänglig och mindre kostsam rådgivningsservice, mindre omfattande upphandlingar m.m.
h)    test av fler upphandlingstekniker som att konkurrera med ett fast pris som utgångspunkt för att exempelvis bygga energisnålt upp till en viss kostnad per kvm och att lämna ut offentlig omsorg för ett totalt övergripande maxbelopp där man enbart tävlar om kvalitet i erbjudna tjänster.

Idag är dessa frågor fortfarande prioriterade inom denna kommungrupp samtidigt som det finns ett stort intresse för de problem, behov och möjligheter som Upphandlingsutredningen 2010 lyfter i sitt delbetänkande SOU 2011:73.

Viktiga fakta kring offentlig upphandling
Enligt enmansutredaren Anders Wijkman utannonserades drygt 19.000 upphandlingar år 2010. Av dessa var en fjärdedel inköp över EU:s tröskelvärden. En summering av samtliga inköp kan detta år beräknas till ett belopp mellan 480 och 580 miljarder kronor. En osäkerhet är bl.a. att inte alla upphandlingar annonseras och att många kontrakt löper på större summor när de väl tas i anspråk än vad som anges i offerterna. Med dessa belopp utgör de mellan 15 och 18 % av BNP. Antalet överprövade affärer var cirka fem procent år 2010 men de ökade med över 150 % jämfört med året innan. Merparten av överprövningarna avsåg belopp under tröskelvärdena. I snitt fick man in 5,5 anbud per upphandling och en tredjedel av antalet inköp sker i form av ramavtal.

SmåKoms reflektioner kring det aktuella delbetänkandet
Vid en genomläsning av delbetänkandet från november 2011 finner vi att de små kommunernas önskemål om förändringar och förtydliganden/preciseringar av lagtexten och dess uttolkningar i stort sett fångats upp av enmansutredaren. Genom att betänkandet fått den uppläggningen att det enbart anger utredningens principiella vägval inför slutbetänkandet om cirka ett halvår har vi förståelse för att det saknas konkreta detaljförslag. I våra kommentarer nedan utgår vi från dessa premisser och försöker istället formulera våra önskemål något mer precist än vad texten ovan exemplifierar.

Målet med den nu föreliggande översynen av regelverket inom LOU anger utredaren som att det gäller att främja ”den goda affären”. Utredarens motivering lyder som följer: ”Med den goda affären avses att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad. Den goda affären inkluderar också ett medborgarperspektiv, eftersom merparten av det som upphandlas på ett eller annat sätt, syftar till att möjliggöra god service till medborgarna”. SmåKom finner detta mål för utredningens skrivningar fullt rimligt.

Den aktiva dialogen
I betänkandet understryks på flera sätt betydelsen av att man upprätthåller en aktiv dialog mellan alla deltagande parter i en offentlig upphandling. Detta gäller såväl innan offerterna lämnas som efter det att processen avslutats och leverantörer kontrakterats. Detta önskemål kan inte nog understrykas eftersom det finns en viss rädsla i kommunerna för att ha en öppen dialog med olika potentiella leverantörer. Enligt utredaren och SmåKom är en aktiv dialog en fördel för inte minst de små företagen när det gäller att förstå t.ex. en kommuns intentioner och samtidigt få en möjlighet att påverka de offentliga aktörernas precisa krav. Dialogen är särskilt viktig när det gäller att kunna formulera begripliga och viktiga kvalitetskrav på varor och tjänster som skall köpas in.

Överprövningar i domstol
Flera av de små men också andra kommuner har fått en ökad erfarenhet av överprövningar i domstol av genomförda upphandlingar. Dessa erfarenheter är inte alltid så uppmuntrande eftersom flera kommuner uttrycker att överprövningar ofta sker av okynne, d.v.s. när en part förlorat en affär och önskar kritisera inköparnas slutliga avvägningar om val av leverantör(-er). Eftersom inköpande kommuner, landsting och statliga organ får en hel del besvär med överprövningar – bl.a. att domstolarnas handläggning tar mycket lång tid och att man får besvär med leveranser under en längre tid – kan man för att undvika ett sådant läge kanske avstå från exempelvis att formulera tydliga och ambitiösa kvalitetskrav och direkt prioritera lägsta pris och lägre kvalitet.

På denna punkt har SmåKom under sin Höstkonferens i november 2011 formulerat ett krav på att överprövningarna bara skall avse anbudsunderlagen fram till dess att anbudstiden avslutats. Då anser vi att risken för överklagningar i okynne sannolikt blir betydligt lägre än i dagens system. SmåKom föreslår också utifrån de erfarenheter vi nu har av att olika förvaltningsdomstolar kommer till märkbart olika bedömningar av denna typ av ärenden att regering och Riksdag inrättar en ny eller uppdrar åt en särskild befintlig domstol att utgöra en specialdomstol för överklagningsärenden enligt upphandlingslagarna.

Direktupphandling med nya gränser
De svenska bestämmelserna om beloppsgränser vid direktupphandling anser många av våra kommuner vara för låga. Man menar att det krävs alltför mycket administrativt arbete för att upphandla varor och tjänster till relativt låga belopp. Gränsen går vid 287.000 SEK för varor och tjänster och vid 577.000 SEK för försörjningssektorerna (upphandling av t.ex. vatten och el). I andra EU-länder finns både lägre och högre gränsvärden än de svenska. Det finns givetvis för- och nackdelar med högre gränsvärden i likhet med lägre värden än de svenska. Kommunerna som i vår medlemskrets uttalat sig i frågan förordar betydligt högre gränser än de gällande för att man skall slippa den omfattande byråkratiska och kostsamma hanteringen av upphandlingsärenden. Enligt Upphandlingsutredningen uppgår transaktionskostnaderna till drygt 1 miljard kronor per år, vilket motsvarar ungefär 2000 heltidstjänster. Ensamutredaren förespråkar i likhet med SmåKom höjda beloppsgränser i Sverige.

Förhandlingar och dialog – ett alternativ att pröva
Om man skulle kunna förhandla med olika leverantörer i ökad utsträckning i samband med inköp av varor och tjänster skulle det kunna leda till att man ökar chanserna till mer innovativa lösningar på ett angeläget behov i t.ex. kommunerna. Man skulle även kunna få bättre affärer genom ökad kvalitet och att de leverantörer som lämnat anbud får chansen att ”spetsa”, ytterligare kvalificera sina anbud. Idag sker ju förhandlingar som regel över beloppsgränserna för försörjningssektorerna men inte när det gäller varor och tjänster inom den klassiska sektorn. Genom ökade förhandlingsmöjligheter kan de offentliga aktörerna minska sitt beroende av ett omfattande skriftligt anbudsunderlag. En utveckling mot fler förhandlingar kan minska byråkratin, öka innovationsgraden och förbättra möjligheterna till ”den goda affären”. SmåKom ställer sig positiv till denna möjlighet.

Elektronisk upphandling – gynnar både inköpare och leverantörer
Att övergå från anbudsunderlag och offerter i skriftlig form till elektronisk upphandling gynnar alla parter i ett offentligt inköpsförfarande. Visserligen finns det några få små leverantörer av framförallt varor – främst livsmedelsråvaror – som inte har en dator i verksamheten men detta problem torde snart vara över. Vi i SmåKom är övertygade om att en utveckling mot elektronisk upphandling gynnar de små företagen och kan samtidigt sannolikt minska byråkratin och omfattningen av anbudsunderlaget. Personalbehovet i kommunerna kan på samma sätt sannolikt minskas eller underlätta anställning av specialister genom att rutinarbetet väsentligt kan minskas.

Ramavtal kan minska byråkratin – under vissa villkor
Ensamutredaren Anders Wijkman förordar att bestämmelserna kring s.k. ramavtal ändras så att de inte som idag gynnar större leverantörer. Ramavtalens totala inköpssummor tenderar att bli mycket stora, vilket missgynnar småföretagen. Idag krävs minst tre olika leverantörer inom ramen för ett ramavtal. Utredaren föreslår att sådana avtal får tecknas med valfritt antal leverantörer. SmåKom menar att frågan om ramavtalens roll i framtiden bör analyseras ytterligare i samband med slutrapporten i syfte att få de små leverantörernas och inköparnas samlade erfarenheter.

De små företagens konkurrenshinder
Direktiven till Upphandlingsutredningen 2010 säger bl.a. att den bör arbeta mot att ge de små leverantörerna större eller helst lika chanser att konkurrera jämfört med de stora resursrika företagen. Vi är av den uppfattningen att utredaren tagit detta deldirektiv på allvar – se ovan. I betänkandet föreslås i detta syfte bl.a. att det krävs fler regler för att öka avtalstroheten i samband med att ett företag fått ett kontrakt. I rapporten finns flera exempel på att prisdumpning, taktiska förändringar av levererade varor och dess priser som möjliggör en successiv höjning av priserna under avtalsperioden etc. kan leda till att små leverantörer inte får reella chanser att i första hand priskonkurrera.

Utredaren föreslår att regelsystemet får en sådan utformning att det blir svårare att med exempelvis prisdumpning och stora breda beställningar ta hem ett kontrakt. Böter för ojuste agerande, uppdelning av större beställningar, elektronisk upphandling, bättre uppföljning m.m. kan i förening leda till mer rättvisa upphandlingar mellan olika företag. Utredaren säger att knappt 19 % av de anbud som mikroföretag (mindre än tio anställda) lägger är vinnande anbud.

Kritik av ensidiga utvärderingsmodeller
Osäkra uppköpare av varor och tjänster brukar relativt ofta prioritera priskraven betydligt högre än kvalitetskraven, vilket avspeglas i deras utvärderingsmodeller. Rädsla för överprövning och negativt domstolsutslag leder regelmässigt till olika typer av hemmasnickrade poängtabeller där priset spelar en huvudroll. Upphandlingsutredningen kritiserar detta förfarande samtidigt som man föreslår ett stöd för att skapa mer utvecklade modeller för jämförelse och utvärdering av olika anbud vid en upphandling. Lösningen på denna punkt kan både vara ett stöd för att kunna formulera olika kvalitetskrav mer konkret och precist och ett stöd för att utveckla en mer transparent och förutsägbar utvärderingsmodell. SmåKom instämmer i detta önskemål.

Kvalitetsfrågan – en outvecklad ingrediens
Det är ett allmänt faktum att kommunerna men också andra offentliga myndigheter har svårt att formulera mer precisa kvalitetskrav i samband med upphandling av varor som livsmedel och tjänster som banktjänster. Denna svårighet gäller krav som exempelvis handlar om miljö, transporter, kompetens hos efterfrågade experter etc. Svårigheterna gäller både att formulera kraven och att sedan kunna utvärdera dem på ett sakligt sätt. Inom den statliga sfären har Miljöstyrningsrådet haft en kompetensutvecklande roll där även kommuner kan få hjälp med att formulera väl utvecklade miljökrav.

Vi menar i likhet med enmansutredaren att förslagen om ökade förhandlingsmöjligheter, utvidgad dialog från utformning av anbudsunderlag till utvärdering av en genomförd upphandlingsprocess samt kompetensstöd till upphandlande offentliga organ väsentligt kan bidra till att lösa detta ofta stora problem. Vi stödjer därför utredarens resonemang även på denna punkt.

Krav utöver EU:s minimilagstiftning
Flera kommuner vill med sina upphandlingar utveckla kraven på miljömässigt välutvecklade produkter men även miljömässigt hållbara och försvarbara tjänster. Enligt SmåKom finns det ett legalt utrymme, som bl.a. Rättviks kommun tillämpat vid livsmedelsupphandling, för att kunna höja miljökraven i syfte att nå de övergripande globala och nationella klimat- och naturresursmålen. Vi instämmer i utredarens förslag att närmare studera EU:s mål i EU-rätten som ett underlag till rekommendationer på detta område.

Kunskapsstöd till kommuner och små företag
I små kommuner och små företag finns det alltid en avvägning mellan ekonomiska resurser och möjlighet att tillgodogöra sig en väl utvecklad kompetens på skilda områden. Det gäller även den omfattande upphandlingsverksamheten som med sina regelverk, domstolsprövningar och olika praxis omfattar ett mycket stort och växande kompetensområde. På denna punkt uttalar sig Upphandlingsutredningen positivt i den meningen att man vill bidra till kompetensutvecklingen hos de aktörer som har stort behov av ny och utvecklad kunskaps och kompetens. SmåKom vill redan nu framföra ett förslag om att staten finansierar en rådgivningsservice om upphandlingsfrågor, dit kommuner och företag kan vända sig med sina många olika frågor.

Slutsatser av Upphandlingsutredningens principbetänkande
Om vi ser till de små kommunernas och företagens önskemål om förändringar i upphandlingsprocessen enligt LOU och LUF anser SmåKom att enmansutredaren fångat upp de allra viktigaste önskemålen om förnyelse och förstärkningar av regelsystemet. Via de i delbetänkandet framförda principförslagen har utredaren på olika sätt ringat in nästan samtliga önskemål om nya skrivningar i lagarnas tillämpningsföreskrifter och i vissa fall även preciseringar av/tillägg till gällande lagar. På några punkter hoppas vi dock att utredaren även prövar de på sidan två föreslagna lösningarna på uppmärksammade svårigheter i den offentliga upphandlingens praktik.

Den offentliga upphandlingen omfattar f.n. en sammanlagd summa av cirka 480-580 miljarder kronor per år enbart i Sverige. Dessutom är EU-ländernas samlade upphandling tillgänglig för samtliga svenska i likhet med andra länders företag, stora som små. Målet med LOU-lagen är att öka konkurrensen på marknaden, sänka kostnaderna för de samlade offentliga inköpen och om möjligt åstadkomma en högre kvalitet i produktionen av varor och tjänster.

I praxis har de mindre företagen inte samma chanser som de större vid offentliga anbudsprocesser p.g.a. faktorer som sämre tillgång till expertis, svårighet att hålla ett anbud en längre tid, sämre överblick över marknaden och mindre resurser för att kunna konkurrera prismässigt. Även om lagen likställer alla företag rent formellt skapar den reella verkligheten mindre rättvisa konkurrensförhållanden när offentliga aktörer gör sina inköp.

I detta yttrande har hela styrelsen för SmåKom deltagit med ordförande Peter Lindroth som sammankallande.

Degerfors kommun har ansökt om medlemskap i SmåKoms vänförening.  Degerfors kommun har drygt 9 500 invånare och välkomnades som medlem vid styrelsemötet den 25 januari 2011.  Vill Din kommun också bli medlem? Kontakta sekretariatet!

Se vidare under rubriken Vänförening.