SmåKom besvarade i höstas en remiss om förslag till ändringar i plan- och
bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338). Yttrandet i
sin helhet finns att läsa här. Sammanfattning av våra synpunkter:

- Det är positivt med en generell sänkning av byggsanktionsavgifterna. En
tydlig presentation av de nya avgifternas storlek efterfrågas.
- Det är nödvändigt att, som föreslås, kopplingen till yta tas bort vad
gäller beräkning av sanktionsavgiften för vissa åtgärder.
- Att kommunerna får en möjlighet att sätta ned avgiften till hälften eller
till en fjärdedel bedömer vi sammantaget som bra.
- Otydligheter i vissa delar av lagen får till följd att både medborgare och
myndigheter ibland har svårt att bedöma vilka åtgärder som är bygglovs-
respektive anmälningspliktiga. Bättre information och vägledning behövs.

Regeringen kommer nu med förslag till sänkta byggsanktionsavgifter. Mera
information finns på regeringens hemsida regeringen.se

Yttrande PBL till hemsidan

Tidningen Riksdag & Departement redovisar en rapport från Riksdagens utredningstjänst, som visar att landsbygden missgynnats under senare år vad gäller statliga jobb på landbygden. Dessa har minskat. Läs hela artikeln här!

Det är inte rimligt att kommuners, regioners och landstings kostnader för medfinansiering av vägar och järnvägar ska vara högre än statens. De bör därför ha möjlighet att låna hos Riksgälden för sådana ändamål, säger riksgäldsdirektör Bo Lundgren. Det tjänar alla på.

Därför har Riksgälden lämnat in ett förslag till regeringen kring kommunernas olika former för medfinansiering av vägar och järnvägar som staten ansvarar för.
Läs hela artikeln på här

SmåKoms styrelse antog vid sammanträdet den 22 januari yttrande om utredningen Små företag-stora möjligheter med it. I yttrandet konstateras först att en grundförutsättning för att kunna nyttja it, är att det finns en robust internetuppkoppling.

Yttrandet i sin helhet finns nedan

Yttrande – Slutbetänkande SOU 2012:63 Små företag – stora möjligheter med it

SmåKoms synpunkter i sammanfattning 

•  En grundförutsättning för att små företag ska kunna använda sig av möjligheterna med it är att det finns fungerande, robust bredband i hela Sverige, vilket urredningen konstaterar och SmåKom livligt instämmer i
• Ett tydligt uppdrag till en myndighet – Tillväxtverket – att ansvara för it i små företag välkomnas. Det finns en bra utgångspunkt för arbetet i de hinder som de små företagen identifierat för sin it-utveckling.
•  Ytterligare administrativa pålagor i form av statistikinsamling gällande små företag måste vara mycket väl motiverade.
• Det är positivt med förslagen om större möjlighet att använda regionalt investeringsstöd och regionalt bidrag för it-ändamål, och att it ska vara ett prioriterat område i EU:s strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020. Föreslaget nationellt stöd – it- checkar- låter också enkelt och bra.
• Samverkansforum, partnerskap och andra förslag som kräver en större tidsinsats från de små företagens sida, kan vara svårt för små företag att prioritera (se nedan under ”Hinder”). Bättre information och kunskapsförmedling via exempelvis ”verksamt.se” kan vara ett alternativ.

Kommentarer i övrigt 

Bredband. Utredningen ”omfattar inte infrastrukturella frågor”, men ”för…småföretag är …bredband med bra kapacitet en helt avgörande fråga för företagets verksamhet”. De vita fläckar som finns på Sveriges bredbandskarta måste bort. SmåKoms anser att det är rimligt med ett statligt åtagande för infrastrukturen där marknaden inte räcker till.

Tillväxtverkets roll. Tillväxtverket har en omfattande programverksamhet, men inte något

”program kopplat till it-användning i små företag”. Ett sådant program inom ramen för Tillväxtverkets verksamhet behövs. Förslaget att förbättra kännedomen om ”verksamt.se” som en kunskaps- och informationsspridare, liksom ett mål för ökad användning bland småföretag, är bra. 2

Statistik. Utredningen föreslår att SCB:s årliga it-undersökning även ska omfatta företag med 0-9 anställda. Motiven är att man ska kunna ”följa och sprida kunskap kring it:s betydelse för småföretagen”.

Regeringen har som ambition att förenkla för företagen. Företagens egna organisationer samlar information. SmåKom anser att försiktighetsprincipen bör gälla för ytterligare administrativa pålagor på små företag. Resultatet av pågående utredning (2012:35) om minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen samt regelförenklingar bör avvaktas.

EU-medel och nationella medel. Om strukturfondsmedel inte tilldelas via EU:s budget i önskad omfattning, är det viktigt att den svenska staten i stället avsätter medel. Risken finns att strukturfonderna får mindre medel än tidigare i EU:s budgetförhandlingar. Alla regionala strukturfondsområden i Sverige, utom Skåne, har enligt uppgift tagit in it som ett prioriterat område inför nästa programperiod.

Nationella medel om 90 miljoner kronor föreslås för it-checkar, vilket kan ses som en bra början. Hinder. Utredningen hänvisar till Företagarnas enkät, där de tre största hindren som nämndes var

- tidsåtgång för att installera och lära sig nya system

- tidsåtgång för att hitta rätt it-lösning

- kostnader för it-drift och installation.

De företag som har en fungerande verksamhet, som löper på, ser inte affärsnyttan med att avsätta tid och pengar till digital utveckling. Här finns ett stort behov av information och ett behov att att utveckla enkla it-system anpassade för små företag. Ökande tillgänglighet till moln-tjänster kan på sikt förväntas undanröja delar av kostnadshindret. Kompetensbrist, brist på internet och olika systemstandarder är ytterligare hinder. Utredningen har bra resonemang kring åtgärder för dessa hinder. Tillväxtverket har här en viktig roll i att ta fram goda exempel på hur mycket bättre en verksamhet kan bli om också it – inklusive kompetens - utvecklas. Besöksnäringen, med många små företagare, är bland andra ett gott exempel på god affärsstrategisk it.

Konsekvensanalyser. Angående lokal service på landsbygden – ”det är av vikt att en samverkan sker mellan privata och offentliga servicegivare” – föreslår SmåKom att de lösningar som presenteras utredningen Se medborgarna– för bättre offentlig service (SOU 2009:92), genomförs. 3

I beslut om detta yttrande har hela SmåKoms styrelse deltagit:

Ordförande Peter Lindroth från Karlsborgs kommun, vice ordförande Kerstin Sjöström från Nordmalings kommun, Calill Ohlson från Askersunds kommun, Sven-Åke Draxten från Bräcke kommun, Eva Johansson från Svenljunga kommun, Anders Ljung från Kinda kommun samt Jan Bohlin från Hagfors kommun.

Peter Lindroth                                                          Hilkka Eskelinen

Ordförande i SmåKoms styrelse                           Sekreterare i SmåKoms styrelse

Boverket ser över bostadsförsörjningslagen. SmåKom är en remissinstans och styrelsens yttrande återfinns nedan.Remissvar Bostadsf lagen hemsidan 16 jan Remissvar Bostadsf lagen 2013 01 15

Efter att Nina Larsson, fp, pläderat för kommunsammanslagningar i en debattartikel i Aftonbladet, har nu SmåKoms ordförande Peter Lindroth svarat. Svaret publicerades den 2 januari 2012, och de båda artiklarna bifogas här.

Nina Larsson AB 121211 Publicerat Aftonbladet 130102

Läs här hur SmåKoms styrelse vill ha det med telefoni och bredband.

Ny skatteutjämning från 2014
Finansmarknadsminister Peter Norman presenterade idag regeringens förslag till skattutjämningssystem, som planeras träda i kraft den 1 januari 2014.
Förslaget bygger på utredningen ”Likvärdiga förutsättningar” som presenterades i april 2011.

Om regeringens förslag godkänns av riksdagen kommer utredningens förslag inom kostnadsutjämningen att genomföras med enbart smärre justeringar. För att kompensera de kommuner som får de största bidragsminskningarna i det nya systemet, revideras inkomstutjämningen på regeringens initiativ. Kommuner som Täby, Danderyd och Lidingö får då en lägre sammanlagd effekt av att kostnadsutjämningens barnomsorgsdel inom rättas till.

SmåKom har länge arbetat med frågan om den orättvisa skatteutjämningen, och välkomnar att
ett besked äntligen kommer från regeringen. När kommunerna nu får en rättvis ersättning i utjämningssystemet,
byggd på dagens förhållanden, kommer vi mycket närmare utredningens ambition om likvärdiga förutsättningar.
Ett antal små kommuner har varit tvungna att inför 2013 höja skatten, eftersom det dröjt med tillrättaläggningen av skatteutjämningen.
Skillnaden i skatteuttag mellan rika och fattiga kommuner har därmed ökat. Solna kommun har 2012 en total skattesats 29,22 kronor,
medan Ragunda kommun har en total skattesats på 34,17 kronor. På den genomsnittliga skattekraften 180 000 kr förlorar man netto 8 910 kronor per år om man bor i Ragunda. Det kan därmed konstateras att om utjämningssystemet är tillväxthämmande, så gäller det framförallt i högskattekommuner,
som förträdesvis är små kommuner på landsbygden.

Följ presentationen på www.regeringen.se